# ID: svediakorp-gov405532
# author: Patriat (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,913
# sentences: 121
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, mina damer och herrar parlamentsledamöter, fru kommissionär, mina damer och herrar, herr ordförande!
Tack för ert mottagande.
Det är inte utan rörelse som jag för första gången stiger in i denna magnifika kammare, fylld med så många symboler, och det är för mig en ära att delta i denna sammanträdesperiod i Europaparlamentet som kommer att granska och anta, det är jag övertygad om, gemenskapens budget för 2001 vid den första behandlingen.
Det är för mig ett unikt tillfälle eftersom Florence Parly, statssekreterare för den franska budgeten, som är ordförande för rådet (budget) inte kunde närvara i dag och därför har bett mig att framföra hennes ursäkt och företräda henne.
Granskningen av budgeten är ett viktigt tillfälle i det parlamentariska livet.
Budgeten är även grundläggande för regeringarna och de europeiska medborgarna eftersom den fastställer de stora riktlinjerna för Europas åtgärder under 2001.
Jag kunde bedöma kvaliteten i samrådet förra veckan i Bryssel, vid trepartssammanträdet, och jag återkommer alltså i dag till er.
Jag skulle vilja nämna det utmärkta klimat i vilket detta budgetförfarande inletts.
De sammanträden vi hållit tillsammans, åtminstone ett, har visat sig användbara och möjliggjort en större ömsesidig förståelse av våra respektive prioriteringar.
Detta partnerskap mellan rådet och parlamentet om budgetfrågor förtjänar att fördjupas.
Jag hoppas att budgetarbetet genomförs i samma anda, så att vi kan uppnå en budget, för budgetåret 2001, som ger oss möjlighet att möta de prioriteringar och utmaningar som väntar Europeiska unionen inom kort.
Ni ombeds i dag att uttala er om en budget som redan ändrats vid den första behandlingen av rådet.
Jag skall därför kort påminna er om vilka de stora riktlinjer är som rådet har velat ge för budget 2001.
Jag vill bl.a. betona de målsättningar som rådet och parlamentet har gemensamt och som enligt min uppfattning kan ta sig uttryck i ett avtal mellan budgetmyndighetens två parter.
Rådet antog den 20 juli ett förslag till budget med en ökning om 2,8 procent i åtagandebemyndiganden och 3,5 procent i betalningsbemyndiganden jämfört med budgeten 2000.
Med en utveckling om 3,5 procent år 2001 ökar förslaget till gemenskapsbudget i proportioner som är betydligt större än de som medlemsstaterna tillåter sig i sina nationella budgetar.
Det handlar om en ökning som är betydligt högre än den inflation som kommissionen räknar med under 2001, plus 1,8 procent, vilket visar hur viktigt det är för rådet med finansieringen av unionens politik.
Detta förslag till budget är en balanserad och realistisk kompromiss.
Rådet har inte genomfört en taktisk första behandling, som skulle ha bestått i att anta en hård stabiliseringsståndpunkt beträffande gemenskapens offentliga utgifter, inför en polemisk budgetförhandling med parlamentet.
En sådan attityd är enligt min uppfattning förlegad.
Rådet röstade redan vid den första behandlingen för anslag som man ansåg motiverade för 2001, utan att ta hänsyn till taktiska skäl som tjänar målsättningen med bra tilldelning av anslag som gemenskapens institutioner bör bedriva.
Rådets förslag till budget gör det möjligt att förena finansiering av unionens alla politikområden och prioriteringar utan att det innebär en överdriven belastning för medlemsstaterna som, det erinrar jag om, inlett ett eget förfarande för att kontrollera sina offentliga kostnader.
Genom att lösgöra manöverutrymme, bl.a. i taket för rubrik 3 och rubrik 4, avser rådet för övrigt att göra det möjligt för parlamentet, som i sista hand är behörigt när det gäller dessa icke obligatoriska utgifter, att uttrycka sina prioriteringar utan att ifrågasätta rådets.
Jag skall därför bara insistera på de iögonfallande punkterna i rådets förslag till budget.
För det första möjliggör förslaget till budget en prioriterad satsning på Balkan, med ett totalanslag som ökar med 30 procent jämfört med år 2000.
De 614 miljoner euro som röstats igenom av rådet kommer att göra det möjligt att finansiera alla förutsebara behov, och omfattar ett första stöd till Serbien om 40 miljoner euro.
Rådet har visat att det var möjligt att bevilja betydligt högre belopp till Balkan utan att se över budgetplanen.
Rådet instämmer för övrigt i parlamentets idé att översynen, såsom den föreslås av kommissionen, inte är tänkbar på en annan punkt, nämligen när det gäller minskningen av utgifterna för jordbruksmarknaderna.
Vi rör inte taket för utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, upprepade rådet.
För det andra säkerställs finansieringen av unionens samtliga övriga offentliga prioriteringar genom den gemensamma jordbrukspolitiken vars totalanslag höjs med 6,3 procent, för att finansiera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Strukturåtgärderna har stabiliserats på en hög nivå.
Samtliga program som antagits gemensamt av parlamentet och rådet respekterar den programplanering som beslutats gemensamt.
Jag vill erinra om att initiativet " sysselsättning ", slutligen, utgör en prioritet för parlamentet, men även för rådet, i förlängningen av slutsatserna från Europeiska rådet i Feira.
Man måste förvisso, till att börja med, invänta utvärderingen som överlämnas av kommissionen, men vi kommer att göra alla ansträngningar för att nå ett avtal med parlamentet vid den andra behandlingen, inom ramen för en mer global kompromiss om hela budgeten.
Tillåt mig nu att snabbt ta upp omröstningen i rådet rubrik för rubrik.
När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, som är rubrik 1, är den stora ökningen av anslag med 6,3 procent konsekvensen av Berlinavtalen som reformerar den gemensamma jordbrukspolitiken.
Rådet sänkte de planerade anslagsbeloppen för 2001 under kommissionens förslag, som innebar en höjning med 7,6 procent, bl.a. på grund av det traditionella underutnyttjandet som konstateras varje år inom jordbruksutgifterna.
660 miljoner euro i underutnyttjande 1999.
Jag vill erinra om att de ökade utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken gör det möjligt att kompensera de sänkta jordbrukspriserna som konsumenterna åtnjuter och, eftersom jag är så inblandad på det franska territoriet beträffande jordbruksprogrammen, bedömer jag i dag den ansträngning ni gjort för att nå detta avtal och för att hålla de åtaganden som alla jordbrukare i Europa förväntar sig.
Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken gör det också möjligt att förbättra ståndpunkten för det europeiska jordbruket inom ramen för WTO: s regler.
På sikt gör denna reform det dessutom möjligt att bättre kontrollera jordbruksutgifterna.
När det gäller besparingen på 225 miljoner euro inom landsbygdsutveckling tas det i rådets ståndpunkt hänsyn till de förseningar som ackumulerats i de nationella utvecklingsplanerna för landsbygden.
Kommissionen erkänner dessa förseningar och det råder inget tvivel om att de kommer att få konsekvenser för genomförandet av anslagen för 2001.
Utgifterna inom denna rubrik ökar emellertid med 4,6 procent, vilket är ett uttryck för att man prioriterar den andra pelaren inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
Beträffande strukturåtgärderna: beloppet för strukturåtgärderna överfördes i sin helhet jämfört med budget 2000.
Jag erinrar om att budget 2000 innehöll ett mycket högt belopp för strukturfonderna.
Rådet genomförde för övrigt, inom ramen för detta utgiftsområde, en omfördelning till förmån för Sammanhållningsfonden: 360 miljoner för Sammanhållningsfonden, jämfört med det preliminära förslaget till budget, som togs från strukturfonderna, på grund av det planerade verkställande som överlämnats av medlemsstaterna.
När det gäller den inre politiken har rådet lösgjort en tillsynsmarginal, under rubrik 3, som är större än den som kommissionen föreslagit.
Medan kommissionen föreslog en marginal om 137 miljoner euro under taket, höjde rådet den till 208 miljoner euro.
Det handlar inte för rådet om att rösta för ytterligare besparingar, utan att planera för en tillräcklig anslagsmarginal inför antagandet, före andrabehandlingen av budgeten, av belopp för de prioriteringar som delas av rådet och parlamentet, såsom initiativet " sysselsättning ", som ni fäster stor vikt vid.
När det gäller de stora fleråriga programmen, såsom ramprogrammet för forskning och utveckling, respekterar rådet de tidsfrister för anslagen som godkänts av parlamentet.
Beträffande de externa åtgärderna, rubrik 4, antog rådet en budget som respekterar samtliga unionens prioriteringar, bl.a. stödet till västra Balkan, som utgör en obestridd prioritet för unionen.
Rådet bedömer emellertid att denna prioritering inte skall få unionens institutioner att frångå principerna om ett effektivt och trovärdigt ingripande.
Behovsanalys, anpassning av stödnivåer och villkor för typen av behov, fördelning av ansträngningarna mellan samtliga bilaterala och multilaterala givare.
Rådet ansåg det inte önskvärt att överta den programplanering som föreslagits av kommissionen, vare sig i förslaget till ramförordning eller i det preliminära förslaget till budget för 2001.
Rådet anser att en tilldelning om 614 miljoner euro, som är ett uttryck för en mycket stor höjning, en ökning med 30 procent jämfört med år 2000, gör det möjligt att täcka denna prioritering, särskilt som villkoren för stödet kommer att ändras, från katastrofinsatser, där användningen definitionsmässigt är snabb, till mer strukturellt stöd som används på ett mer komplext sätt.
Denna ansträngning gör Europeiska unionen till den största bidragsgivaren för återuppbyggnaden av västra Balkan.
Jag erinrar om att denna ansträngning ingår i den mer globala ramen för allt stöd som beviljas av olika andra givare och finansinstitut.
Meda-programmet och Europa-Medelhavspartnerskapet är i sin helhet fortfarande naturligtvis en prioritering för unionen som på intet sätt ifrågasätts genom besparingen om 150 miljoner euro i åtagandebemyndiganden som föreslagits av rådet.
Nivån på åtagandebemyndigandena utgör inte någon svårighet för Meda-programmet, eftersom detta program har över 8 års förseningar i betalningarna, vilket kommissionär Patten nämnde.
En förbättrad förvaltning av detta program är därför rådets viktigaste fråga här.
Det är på denna förbättring som ökningen av de effektiva betalningarna för Meda-programmet och genomförandet av projekt på fältet beror.
En överenskommelse inom rådet och med kommissionen har träffats om villkoren för förvaltning av programmet.
Endast det fleråriga beloppet återstår att fastställa.
Jag vill emellertid betona att Meda endast utgör ett av avsnitten inom Europa-Medelhavspartnerskapet, som omfattar andra åtgärder och förutsätter ömsesidiga ansträngningar mellan parterna.
Förbättringen och fördjupandet av detta partnerskap är också en prioritet för rådets ordförandeskap.
Beträffande rubrik 5 består rådets logik i att stabilisera de löpande utgifterna när det gäller inflationen, och samtidigt bevilja ytterligare anslag för extraordinära utgifter inom institutionerna.
När det gäller ändringsskrivelsen från kommissionen, där man föreslår att 500 nya tjänster skall inrättas år 2001, och som just tagits upp, har rådet röstat för att 400 tjänster skall inrättas.
Rådet ville ge ett positivt yttrande till kommissionen genom att erinra om den satsning på intern omorganisation som den genomför, i enlighet med förslagen i vitboken.
Rådet avser emellertid inte att ge kommissionen en in blanco check eftersom systemet med tidig pension och inrättandet av tjänster för de kommande åren inte godkänts.
En mer fördjupad diskussion bör inledas med parlamentet efter den första behandlingen av frågan.
Beträffande föranslutningen, rubrik 7, utgör motsvarande anslag rubriken i förslaget till budget 2001 där ökningen är som störst, nära 11 procent, vilket är ett uttryck för rådets prioritering, liksom parlamentets och kommissionens, av denna kategori utgifter.
Innan ni uttalar er om förslaget till budget för 2001, skulle jag vilja betona ett antal målsättningar som rådet och parlamentet har gemensamt och som kan ta sig uttryck i ett avtal mellan den budgetmyndighetens två grenar.
Jag skall ta två exempel: Icke-utnyttjade anslag (RAL) och finansieringen av stödet till Balkan.
Detta är två områden som ofta tas upp i diskussionerna mellan parlamentet och rådet och som, om man inte är försiktig, skulle kunna ge upphov till spänningar mellan den budgetmyndighetens två grenar.
Jag är emellertid övertygad om att parlamentet och rådet, även om de ser ut att utveckla två olika synsätt i dessa frågor, har gemensamma målsättningar och intressen som kan ta sig uttryck i en överenskommelse.
Icke-utnyttjade anslag, till att börja med.
Denna term innebär att anslag från tidigare budgetår ännu inte givit upphov till någon betalning.
Det finns alltså en skillnad mellan tillståndet att betala utgiften och den verkliga betalningen, vilket är normalt när det gäller finansiering av infrastruktur eller fleråriga program bl.a.
De icke-utnyttjade anslagen har emellertid blivit så stora att man måste söka efter orsaken någon annanstans.
Ett första svar, det som ert budgetutskott föreslår att ni skall anta, består i att säga att om det finns för mycket ej verkställda utbetalningar beror det på att det finns otillräckligt med betalningsbemyndiganden.
Lösningen skulle då gå via en stor ökning av dessa betalningsbemyndiganden för att betala alla åtaganden som väntar.
Det är förvisso en voluntaristisk lösning, men den är utan effekt.
Gemenskapsbudgeten behöver inte fler betalningsbemyndiganden, gemenskapsbudgeten har aldrig befunnit sig i betalningskris.
Beviset på det är att kommissionen varje år konstaterar att höga anslagsbelopp inte utnyttjats.
Under 1999 var det 2,2 miljarder euro i anslag som inte utnyttjades och nära 3 miljarder ecu 1998.
Att öka betalningsbemyndigandena över de 3,5 procent som beslutats av rådet är onödigt för de ej verkställda utbetalningarna.
Ni förfogar över anslag, denna ökning är onödig.
Lösningen på de ej verkställda utbetalningarna går snarare via ett förändrat synsätt.
Det är lämpligt att bättra anpassa beloppen för de genomröstade åtagandebemyndigandena till de verkliga behoven och mottagarnas förmåga att ta i anspråk eller utnyttja anslagen, förbättra programmen, såsom vi föreslår när det gäller Meda och reformera systemet för åtaganden inom ramen för reformen av budgetförordningen.
Jag hoppas att kammaren kan ta hänsyn till dessa kommentarer.
Att rösta för en stor ökning av betalningsbemyndigandena skulle vara onödigt och strida mot kommissionens, rådets och parlamentets målsättning med en effektiv gemenskapsbudget.
Däremot krävs en gemensam diskussion om orsakerna till de ej verkställda utbetalningarna och hur man skall åtgärda det.
Jag kommer nu till stödet till Balkan.
På grund av den positiva utvecklingen nyligen i Serbien handlar det om en prioritet för unionens yttre förbindelser.
Denna prioritet delas av rådet och parlamentet, som nyss kommit överens om ett katastrofstöd om 200 miljoner euro.
Jag tror mig kunna säga att samtliga behov beträffande Balkan för år 2000 har finansierats av unionen på ett effektivt sätt, eftersom gemenskapsbudgeten har gjort det möjligt att erbjuda en snabb lösning, bl.a. på den påskyndade tidsplanen för återuppbyggnad av Kosovo.
Beträffande nästa programplanering av rubrik 4 i budgeten önskar rådet att en seriös utvärdering av behoven skall kunna genomföras för att bekräfta, eller upphäva, den politiska beräkningen för Cards-programmet.
Rådet vill så långt det är möjligt stödja sig på en teknisk analys av behoven för att fastställa det fleråriga totala budgetanslaget, däribland det som gäller år 2001 till förmån för återuppbyggnaden av Balkan.
Jag kommer nu till en viktig fråga som ingår i många diskussioner i parlamentets och kommissionens korridorer: skall budgetplanen revideras för att ge stöd till Balkan?
Frågan ställdes för övrigt redan i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.
Jag får ibland höra att rådet är så fäst vid budgetplanen från Berlin att det inte ens vill höra talas om en eventuell översyn.
Frågan uppstår inte på det sättet.
Andra bekräftar i stället att kommissionen och parlamentet anser att översynen har ett symbolvärde när det gäller Balkan, och dessutom utgör ett bevis på att budgetplanen från Berlin inte är tillräcklig.
Jag antar att det också är överdrivet.
Rådets attityd när det gäller översynen av budgetplanen är lugn.
Rådet fäster stor vikt vid samtliga bestämmelser i det interinstitutionella avtalet som omfattar budgetplanen och möjligheten att leda till en översyn av den.
Jag skall emellertid nöja mig med att erinra er om att en översyn av budgetplanen först kräver tre etapper.
Den första är en behovsbedömning, den andra är en analys av tillgängliga marginaler inom ramen för befintliga tak och den tredje är en eventuell mobilisering av budgetinstrument för översynen, såsom flexibilitetsinstrumentet.
Jag bekräftar på nytt att på detta stadium är översynen av budgetplanen inte nödvändig i rådets ögon för att finansiera återuppbyggnaden av Balkan.
Avslutningsvis skulle jag vilja att man inte ger budgetplanen ett symbolvärde som den inte har.
Rådet kommer inte att spara på ansträngningarna, bl.a. tack vare ett betydande budgetbidrag, för att möta behoven på Balkan.
Det budgetanslag som unionen avsätter för västra Balkan får ett symbolvärde, men inte det faktum att det finansieras och inte tack vare en översyn av budgetplanen.
Frågan har ingen annonseffekt.
Om stödet till Balkan kan finansieras inom ramen för budgetplanen måste ni medge att det viktigaste är att det faktiskt finansieras.
Efter denna korta översikt skulle jag ännu en gång vilja erinra er om att rådet vill behålla de nära samarbetsrelationer med parlamentet som funnits sedan början av budgetförfarandet.
I förslaget till budget övertas redan nu det stora antalet lärdomar från medlingar mellan rådet och parlamentet.
Debatten kommer nu att fortsätta inom er institution, med rådet och kommissionen.
Jag hoppas att det stora antalet
diskussioner gör att budget 2001 kan bli en bra budget.
