# ID: svediakorp-gov405527
# author: Haug (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,842
# sentences: 91
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande!
Jag skulle gärna också ha hälsat på vår kommissionsledamot!
Kära kolleger!
Budgetsamråd äger nästan alltid rum under rubriken " Pengar är inte allt, men utan pengar blir det inget resultat av någonting ".
Underbart, fru kommissionär, att ni också är här nu!
Nu skall vi i oktober 2000 fatta beslut om siffrorna för budgeten 2001.
Vi har under de senaste veckorna om och om igen utförligt granskat alla siffror, alla prognoser, alla utgiftsområden i vår budget.
Vi har vridit och vänt på varje enskild budgetpost, så att det som vi skall besluta här på torsdag har en stabil grund, så att budgeten 2001 inte liknar en saga ur Tusen och en natt.
Vi lägger fram en budget som svarar mot en synnerligen sparsam budgethantering.
Vi hanterar de europeiska skattebetalarnas pengar mycket noggrant, mycket strikt, men ändå förnuftigt.
Det som vi från budgetutskottet lägger fram för parlamentet godkänns inte enhälligt - och det gör oss naturligtvis lite bedrövade - av alla kolleger i specialutskotten.
Men vi har satt upp regler, vi har rentav tagit hänsyn till dem, och agerat efter de redan beslutade principerna.
Till slut var vårt förslag för den första behandlingen trogen mottot att uppställandet av en budget är lika med konsten att fördela besvikelserna proportionerligt.
Förmodligen är besvikelsen allra störst i rådet, men det är absolut dess eget fel, ja rådet har förmodligen medvetet framprovocerat den, ty hur skall man annars förstå rådets förslag - en maximal ökning av betalningarna med 3,5 procent?
Parlamentet inser i varje fall att vi i budgeten 2001 måste anslå medel till de betalningar som kan betraktas som en logisk konsekvens av de åtaganden som vi gjort under tidigare år, och av de åtaganden som vi också vill ta på oss 2001.
Till och med kommissionen har varit mycket återhållsam när det gäller att föreslå betalningar i förslaget till budget, alltför återhållsam anser vi.
Om man tittar på förfalloplanerna för genomförandet av budgeten för rubrikerna 2, 3, 4 och 7, så kan man konstatera att endast genomsnittligt 8 procent av alla åtaganden täcks av betalningar.
Många budgetposter har överhuvud taget ingen täckning.
Om man också betänker att kommissionen i en sådan situation först skulle koncentrera sig på att minska restes à liquider, vilket vi ju också naturligtvis förespråkar, skulle ändå faran vara alltför stor att en budgetpost som parlamentet är intresserat av inte skulle bibehållas.
Hur kommissionen på denna basis också skall garantera ett strikt samband mellan medlen för åtaganden och medlen för betalningar, vilket den ju också är förpliktad till genom det interinstitutionella avtalet, är en gåta för mig.
Vi har alltså i princip höjt betalningarna i rubrikerna 3, 4 och 7 till en nivå som säkerställer en 25-procentig täckning av de åtaganden som ingåtts för 2001 för de enskilda budgetposterna.
Ibland har vi emellertid vid samråden frågat vad som ligger bakom rådets omröstning.
Så till exempel beträffande rubrik 1.
När kommissionen under senvåren föreslog att de för revisionen i rubrik 4 nödvändiga 300 miljonerna euro skulle tas ur marginalen på rubrik 1, stötte det genast på intensivt motstånd i rådet.
Marginalen fick inte i något fall minskas!
Men detta hindrade inte rådet från att skära ned jordbruksutgifterna med totalt 555 miljoner euro.
Var är logiken?
Vi har i huvudsak åter satt in beloppet från det preliminära förslaget till budget.
Framför allt vill vi att det i rubrik 1B, för landsbygdens utveckling, skall finnas tillräckligt med pengar till förfogande.
Tillräckliga medel skall också stå till förfogande för det område som tjänar till att förverkliga målet att skapa ett kunskapsbaserat samhälle och förbättra livskvaliteten för medborgarna i Europeiska unionen.
Vi har följt kommissionens förslag att höja utgifterna för forskningen med 8 procent.
Men det som ligger oss särskilt varmt om hjärtat, det som vi redan från början arbetat för i detta budgetförfarande, är ett rimligt bidrag för att bekämpa arbetslösheten även med hjälp av den europeiska budgeten.
Fortfarande är antalet arbetslösa människor outhärdligt högt i Europa.
Detta måste motverkas på alla politiska nivåer, lokalt, regionalt, nationellt, men också europeiskt.
För tre år sedan började vi med vårt sysselsättningsinitiativ genom att hjälpa små och medelstora företag att erhålla riskkapital.
Vi vet alla att de flesta arbetsplatserna i Europa finns i de små och medelstora företagen, och att små och medelstora företag skapar de flesta nya arbetstillfällena.
Vi vet alla också att det nu för små och medelstora high tech-företag inte längre är alltför svårt att finna kapital, eftersom - också påverkat av vårt initiativ - situationen på kapitalmarknaden ändå har förbättrats mycket för dessa företag.
Vi vill därför ha ett sysselsättningsinitiativ med en något annorlunda betoning.
Vi vill även i fortsättningen stödja de små och medelstora företagen för att de på samma sätt som stora företag skall komma i åtnjutande av fördelarna med vår gemensamma marknad.
Framför allt vill vi ge dem möjlighet att dra nytta av den nya tekniken.
Med de olika instrument som står till förfogande för oss bör vi också lyckas, vare sig det handlar om startkapital, borgensförbindelser, lånegarantier eller joint European venture-instrumentet.
Just samarbetet mellan små och medelstora företag över medlemsstaternas gränser skapar ändå det europeiska mervärde som vi alla alltid har önskat oss.
Vi bör alltså också fortsätta att använda oss av detta instrument, även om det sker genom ett förenklat förfarande, som kommissionen föreslår.
Vi har därför satt in tillsammans nästan 120 miljoner euro på två budgetposter.
Om man nu också tittar på posterna för arbetsmarknadsåtgärder och lokala sysselsättningsinitiativ, så står totalt knappt 150 miljoner euro till förfogande inom rubrik 3 för främjande av sysselsättningen.
Det är ett tydligt tecken på vad jag menar.
Vi vill också vara tydliga när vi stöder reformen av kommissionen.
Vi kommer att följa den när det gäller de personella konsekvenserna av reformen av kommissionen.
Vi accepterar att man skapar 400 nya tjänster.
Men det gör vi inte utan att ställa villkor.
Vi förväntar oss att kommissionen redan före andra behandlingen förklarar hur den vill utforma genomförandet av budgeten på ett mer effektivt sätt.
Vi förväntar oss att den förklarar för oss hur den vill garantera att parlamentet informeras snabbare och bättre och hålls löpande informerad om genomförandet av reformpaketet.
Vi förväntar oss att kommissionen ökar sina ansträngningar för att få den legislativa processen bättre i samklang med budgetprocessen.
Dessutom anser vi naturligtvis inte att 400 tjänster helt enkelt skall skapas utöver de som finns.
Därför välkomnar vi också principiellt att man skapar bestämmelser om förtidspensionering inom ramen för reformen.
Ofta betraktas sammanställandet av budgeten som en metodisk väg att fastställa det sorgliga faktum att man inte kan klara sig på sina inkomster.
Så tror jag många av oss, många av er, tänker när ni tittar på rubrik 4 i vår budget.
I fråga om finansieringen av vår utrikespolitik lider vi nämligen av en avsevärd brist.
I mer än ett år har parlamentet uppmanat rådet att gemensamt med parlamentet förhandla om en stabil och säker återuppbyggnadshjälp för Balkan.
Rådet vägrar envist.
Vid rådets enskilda toppmöten utlovas alltid hjälp åt människorna på Balkan.
Men hemma vägrar rådet att kontrasignera den utlovade checken.
I andra sammanhang talar man då om en ogiltig växel.
Kommissionen försökte med sitt preliminära förslag till budget i juni inte bara att säkra finansieringen för hjälpen till Balkan, utan gjorde också samtidigt ansträngningar att inte alltför starkt minska de andra områdena inom utrikespolitiken.
Den lade då helt följdriktigt fram ett förslag om en revidering av rubrik 4.
Men rådet vägrade inte bara att förhandla med oss om en sådan eventuell revidering, nej, det skar i sin första behandling rent av ner anslagen för Balkan med 200 miljoner euro, för Meda med 150 miljoner euro och för Tacis med 20 miljoner euro.
Här har jag bara nämnt de grövsta nedskärningarna.
Vi kommer att förse våra budgetposter för demokrati och mänskliga rättigheter, för samarbetet med icke-statliga organisationer till gagn för de fattigaste länderna och för vårt samarbete med Latinamerika, Sydafrika och Asien med rimliga belopp.
Vi accepterar rådets nivå för anslagen till Meda och uppmanar rådet att gemensamt med oss utnyttja flexibilitetsinstrumentet, om det inom loppet av nästa år skulle visa sig att det behövs mer pengar för Meda.
Men tillbaka till Balkan.
Med hjälp av våra marginaler kan vi öka biståndet för återuppbyggnaden med 50 miljoner mer än rådet har beslutat.
Tillsammans med vår överföring av medel från budget 2000 till budget 2001 inom ramen för Notenboomförfarandet kommer då det belopp att stå till förfogande som kommissionen anser vara rimligt.
Efter den glädjande utgången av valen i Serbien skall vi nu också stödja Serbien med finansiella medel och inte bara med vackra ord i söndagspredikningar.
Parlamentet vill göra det på två vis.
Vi har skapat en ny budgetpost med titeln " demokratisering ".
Där har de pengar förts samman, som vår budget utan problem kan lämna ifrån sig, 60 miljoner euro.
Men vi gör där tydligt och klart att det handlar om demokratiseringen i Serbien.
Vi har skapat en andra budgetpost med titeln " Återuppbyggnad ".
Där har vi ett så kallad symboliskt anslag.
Vi uppmanar rådet att gemensamt med oss undersöka alla möjligheter som det interinstitutionella avtalet erbjuder för att komma fram till rimliga anslag för biståndet till Serbien.
Här spelar de i går kväll överförda 180 miljonerna för katastrofbistånd för resten av året inte in.
Det är nämligen pengar ur reserven för katastrofhjälp, och de skall bara användas till humanitär hjälp, alltså i det här fallet bara för årets sista månader för att serberna skall kunna klara sig över vintern.
Men dessutom förväntar vi oss också av rådet att det nu äntligen gemensamt med oss tittar på de fleråriga anslagen både för Meda och för Cards och fastslår beloppet för dessa.
Det går ju inte an att vi varje budgetförfarande alltid slåss om samma ämnen med samma riter.
På torsdag kommer vi att anta en budget som är en smal med förnuftig budget.
Till rådet kan jag bara säga: Följ oss!
Det kan inte vara vårt mål att magra tills vi trillar ihop.
Alltför ofta går slankhetsmedvetande över i anorexi.
Men en överlevnadsduglig, dynamisk union är mer än en förment hälsosamt krympt budget.
Det behövs, om vi vill få erkännande i hela världen, styrka och kompetens!
(Applåder)
