# ID: svediakorp-gov405463
# author: Segni (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 763
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tänker här beskriva en resolution som diskuterades och antogs enhälligt i utskottet för konstitutionella frågor i förra veckan och jag tackar utskottets ordförande, Napolitano, som ledde arbetet och som har satt sin namnteckning under resolutionen.
Det rör sig om en resolution genom vilken man vill påminna gemenskapens olika organ och nästa regeringskonferens, som skall äga rum i Nice, om att uppmärksamma frågan om öarna, ökaraktären, eller snarare principen att ökaraktären som sådan skall erkännas som ett kriterium för ingripanden från gemenskapens sida, på grund av de objektiva villkor som ökaraktären alltid medför för dessa regioner.
Den som har studerat frågan vet att här finns en riktig " thriller " när det gäller översättningarna: medan den italienska versionen erkänner principen att ökaraktären är ett av de kriterier som är tillräckliga för att gemenskapen skall ingripa, så uttrycker den franska översättningen en annan uppfattning, som följs av de andra språken, och den engelska översättningen ligger exakt mittemellan och kan tolkas på båda sätten.
Jag tänker inte uppehålla mig vid den språkliga frågan; låt mig bara påminna om - för det är ett viktigt historiskt faktum - att den officiella version som utarbetades vid regeringskonferensen i Amsterdam, som bland annat skrevs på franska, är absolut identisk med den nuvarande italienska texten.
Den versionen uttrycker med andra ord idén att ökaraktären i sig är ett tillräckligt krav.
Den text som blev det officiella resultatet av den regeringskonferensen - och som jag tänker skicka till kommissionär Barnier och ministern, om era rättstjänster inte har skickat dem - visar tydligt att det mötet resulterade i denna uppfattning, som sedan översattes felaktigt till övriga språk.
Men jag nöjer mig med detta, eftersom, det finns argument som är starkare än de rent språkliga.
Vi har t.ex. de olika avsnitt i fördraget som slår fast principen om sammanhållning och det finns förklaring nr 30 som, när den bekräftar och tillämpar principen om sammanhållning på detta faktum, säger exakt och ordagrant: " regeringskonferensen inser att öregionerna drabbas av strukturella nackdelar på grund av sin ökaraktär, vilkas fortbestånd hindrar öregionernas ekonomiska och sociala utveckling ".
Det är inte för att vi utgår från ett antal språk eller ett antal översättningar, utan från en grundläggande princip i stadgan, i fördraget, dvs. principen om sammanhållning, som vi begär att öarna i sig skall erkännas som tänkbara mål för speciella ingripanden och speciell uppmärksamhet.
Vi begär inga nådegåvor, herr kommissionär, herr talman; vi begär endast att gemenskapen skall tillåta oss att vara medborgare som alla andra, inte medborgare som är favoriserade jämfört med andra.
Om ni till exempel ser på kartan över utvecklingen, så ser ni att utvecklingen i Italien under de senaste decennierna exakt har följt kommunikationslederna: utvecklingen har gått snabbt och utsträckts till zoner och regioner som hade goda förbindelser med de områden som var bäst utvecklade och den har i stället inte nått fram till de områden som, i likhet med öregioner eller andra zoner, har haft och fortsätter att ha förskräckliga kommunikationsproblem.
Herr talman!
Jag kommer från ett område, en ö, som alltid har haft detta eviga problem - i likhet med andra italienska öar och, tror jag, tio- och hundratals andra öar i andra länder - en ö som alltid har lämnat ett betydande bidrag, som alltid har stött den nationella utvecklingen och som i dag till idén om en nationell utveckling lägger idén om den europeiska utvecklingen: på denna ö har emellertid effekterna av utvecklingen, av framstegen, nyheterna, kommunikationerna allt detta har alltid, som på andra öar, kommit fram med flera års försening.
Om Europa inte bara vill vara den mark där globaliseringens strider utkämpas, utan vill vara en komplett gemenskap, som i alla avseenden och i alla sina uttryck går enad och samlad mot nya framsteg och mot ett nytt samhälle, så begär vi inte att vi skall få mer än alla andra, men att vi skall få vara medborgare som alla andra.
Vi begär inget konkret och framför allt, vi begär inga bidrag: vi begär att denna princip om ökaraktären skall erkännas av alla, så att unionens medborgare har samma förutsättningar från början, så att alla skall få samma möjligheter att nå ända fram.
(Applåder)
