# ID: svediakorp-gov405451
# author: Van den Berg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 718
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
På den europeiska socialdemokratiska gruppens vägnar skulle jag gärna vilja säga några ord om Mellanöstern och om Jugoslavien, även i anslutning till vad andra kolleger har sagt.
Den tragiska utvecklingen i Mellanöstern har naturligtvis gett upphov till ett oerhört bakslag, och de senaste dagarnas våld, det stora antalet offer, har naturligtvis väckt starka känslor i den allmänna opinionen i Europa och här i parlamentet.
Och med rätta.
Efter toppmötet i Sharm-el-Sheikh, där alla berörda partner deltog för att ändå försöka finna en väg att frysa våldet och på nytt få i gång dialogen mellan Barak och Arafat, såg vi på nytt att det är mycket svårt, även om det för ett ögonblick verkade som att det skulle lyckas att stoppa våldet.
Uppenbarligen är gatans röst för närvarande starkare än fredsviljan.
Men ändå vet vi allesammans att väldigt många medborgare, såväl i Israel som i Palestina, lever med hoppet om fred, men som dagligen tvingas konstatera hur svårt livet är så länge denna fred inte har fått någon verklig gestalt.
Därför ser vi det som vår uppgift, vilket Galeote just sade och även Morillon tidigare, att ge ett bidrag från Europeiska unionens sida för att ge denna fred en chans.
Vi har haft kollegerna här, talmännen för Knesset och den palestinska lagstiftande församlingen.
Då var andan från Oslo och andan från Camp David närvarande, även om Camp David just hade misslyckats, men den var fortfarande närvarande, så nära denna fred.
I dag är det inte så, men vi har sett att de arabiska ledarna har varit beredda till återhållsamhet.
Vi har sett att Solana för vår räkning har kunnat få en starkare ställning i fredsprocessen.
Jag tror att det är riktigt att vi i dag på nytt har en gemensam resolution på initiativ av alla parter, där vi på ett balanserat sätt erkänner att båda parter måste sluta fred, vilket vi som folk inte kan.
Men vi måste göra allt för att stödja dem internationellt för att på den grunden, och det är också möjligt på initiativ av det franska ordförandeskapet, ge dem en chans.
Vi vill också be det franska ordförandeskapet att på nytt sätta in hela Europa-Medelhavspartnerskapet som instrument vid det kommande ministermötet i Marseille.
För dialogen i regionen måste naturligtvis föras på ett bredare plan, och om alla aktörer medverkar finns det en chans att de båda folken även i det väsentliga finner vägen till fred.
Den andra punkten är Jugoslavien.
Vi har här, naturligtvis med oerhört stor tillfredsställelse, kunnat ta del av det jugoslaviska folkets seger och valet av Kostunica som president.
Det var ett val av demokrati.
Det var ett val av Europa.
Sanktionerna har upphävts.
Europeiska byrån för återuppbyggnad har satts in.
Card-programmen har satts in.
Det humanitära programmet har utvidgats till flyktingarna och till de människor som har fördrivits från sina hem.
Republiken får en chans att ta del i stabilitets- och associeringsprocessen.
De får en chans att delta i stabilitetspakten och därigenom få en öppning till stånd mot kollegerna i grannländerna, att erkänna suveräniteten och därigenom ge en demokratisk process chansen.
Vi tror att den demokratiska processen inom Jugoslavien enbart får chansen om landet också visar respekt mot grannländerna i fråga om att även erkänna deras suveränitet.
Vi tror att det var ett bra och stort steg att ställa dessa tvåhundra miljoner euro till förfogande för den federala republiken.
Samtidigt uppmanar vi rådet att låta samma anda råda även under budgetförhandlingarna för 2001.
För om vi inte ändrar planen för kapitel IV låter vi helt enkelt Afrika och Asien återigen betala för det som vi själva måste ge en chans i Jugoslavien som demokratiskt värde.
Låt oss ge uttryck för samma generositet som ni från rådets sida visat i år även för år 2001.
Vi från den europeiska socialdemokratiska gruppen vädjar därför eftertryckligen till er att ge uttryck för samma anda som ni tidigare har kunnat ge uttryck för på ett så kraftfullt sätt även i samband med budgetförhandlingarna för år 2001.
