# ID: svediakorp-gov405444
# author: Esclopé (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Detta informella rådsmöte i Biarritz lät oss hoppas på en fördjupad diskussion för att förbereda toppmötet i Nice, som skall leda till reformen av de europeiska institutionerna.
Utöver de yttre händelser som utsmyckade detta möte, framkom tyvärr endast en verklig oförmåga bland de europeiska institutionerna: oförmågan att få de institutionella frågorna att göra framsteg, som om det handlade om att bättre maskera avsaknaden av konsensus i en sådan fråga, och oförmågan att utgöra den diplomatiska motvikten till Förenta staterna som spelar rollen av medlare i Mellanöstern, även om det är mycket lovvärt att vilja ha fred i världen, och särskilt i detta härjade område.
Utöver detta beska konstaterande förefaller detta så lovande Europa, som vill vara nära och lyssna till den europeiska befolkningen, i stället hela tiden avlägsna sig lite mer från denna målsättning.
Är det inte ett förnekande av detta nära Europa att vilja ta hand om allt och alla, till att börja med det som händer utanför unionen, trots att till och med FN, som ändå har det som uppgift, inte själv lyckas med det?
Vi skulle vilja se lika mycket otålighet när det gäller att vara närvarande vid europeiska katastrofer, vare sig det gäller exempelvis stormen i december 1999 eller Erikas förlisning.
Man kan ifrågasätta det relevanta i en sådan åtgärd med tanke på hur effektiv den är för att hitta verkliga lösningar.
Liksom vid varje toppmöte redogjorde tidningarna för förhoppningar och oro som detta toppmöte leder till, som en inledning till Nicefördraget.
Vår debatt i dag har förresten samma stämning.
De missnöjda på båda sidor är beviset för förhandlarna på att de är på väg mot en rättvis balans.
Men avslutningsvis, såsom kommissionär Barnier sade, är målsättningen inte att förbättra livet för våra landsmän utan att garantera att gemenskapsorganisationen överlever.
Saker och ting blir inte bättre efter fyra revideringar på femton år, och man vill få oss att tro att en stadga eller en konstitution skulle kunna ändra på det.
Hur kommer då gemenskapen att agera, utifrån denna grundval, i sin egenskap av diplomatisk instans på den internationella scenen?
Låt oss avslutningsvis börja att tillsammans göra vad vi kan göra bra eller bättre med respekt för våra befolkningar.
Först då blir det dags att ta hand om resten.
