# ID: svediakorp-gov405434
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr tjänstgörande rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag instämmer inte i kommissionär Barniers optimism enligt vilken man i Nice kommer att kunna bevara gemenskapssystemet.
Jag tycker det verkar som om vi går åt motsatt håll.
Vi hade en andra pelare, vi hade en tredje pelare, vi är på väg att bygga upp en fjärde om försvaret och faktiskt finns det en femte om den ekonomiska och monetära unionen.
Å andra sidan förstörs den stora balansen mellan våra institutioner sakta men säkert.
Vi har en försvagad kommission och i stället för att ta hand om dessa grundläggande problem behandlar vårt parlament lite övernaturliga frågor såsom en stadga som inte har någon rättslig grund och som inget organ får i uppdrag att se till att den tillämpas, medan vi i våra femton medlemsstater alla har stadgor om grundläggande rättigheter.
Medan vårt parlament behandlar konstitutionaliseringen har det verkliga problemet ställts - jag upprepar det - av de stora balanserna inom kommissionen.
Jag är inte överens med er, herr Poettering.
Problemet är att inte göra kommissionen till ett andra råd genom att garantera var och en av medlemsstaterna att få vara närvarande, problemet är att göra kommissionen till ett överstatligt organ, Europeiska unionens organ.
Naturligtvis kan dessa förändringar inte inträda på bekostnad av de små staterna, vilket man kan misstänka är avsikten när man ser på vissa stora staters manövrar som spekulerar kring bilden av röstviktningen och kommissionens sammansättning, genom att utnyttja en ny sammansättning av kommissionen för att få lite mer manöverutrymme när det gäller röstviktningen.
Vad det verkligen handlar om är att genom val ge kommissionen en verklig legitimitet i direkt anslutning till medborgarna.
Allmänna direkta val av kommissionens ordförande och - varför inte? - av vice ordföranden med ansvar för utrikesfrågor för att äntligen flytta dem från den andra pelaren, blir det enda sättet att på nytt ge kommissionen kraft.
Det handlar om det enda sättet att återupprätta en verklig balans med de olika institutionerna i vår Europeiska union.
Men om detta talas det inte.
Vi använder frågan om stadgan om de grundläggande rättigheterna i vår nationella polemik, men vi tror inte att Europas framtid går via en kommission som kan företräda alla medborgare och inte längre medlemsstater och som omvandlas - såsom det skissas upp i dag - till ett andra råd, där allt köpslående är möjligt och där ett verkligt uttryck för den europeiska gemensamma viljan inte har möjlighet att växa fram.
Vi måste därför uppmana alla att återgå till ursprunget för vår union, ha det mod som Giscard d ' Estaing och Schmitt hade när de beslutade om val genom allmän rösträtt till Europaparlamentet 1976 och 1979, och besluta att vi år 2009 äntligen får en ordförande för Europeiska unionen, en ordförande för kommissionen.
