# ID: svediakorp-gov405429
# author: Barón Crespo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 807
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr tjänstgörande ordförande i rådet, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Nu är sanningens ögonblick inne.
Vi måste fatta beslut i Nice för att inte riskera utvidgningen som är en viktig prioritering för oss.
Rådets tjänstgörande ordförande talade om andan i Nice.
Vi får inte förstöra andan i Nice och därför måste följande prioriteras under de återstående 50 dagarna: att upphöja förhandlingarna till politisk nivå.
Det bästa vore att det skedde offentligt, som med konventet, men hur som helst kan vi inte gå tillbaka till bildandet av regeringskonferensen som under nio månader har varit som ett pariserhjul utan framgång.
Angående rapporten från rådets tjänstgörande ordförande har parlamentet inga större krav att ställa.
Låt oss vara snälla den här gången.
Däremot är det en grundläggande fråga som jag vill be rådsordföranden klargöra.
Kommissionären talade om kvalificerad majoritet och medbeslutande.
Rådets tjänstgörande ordförande gjorde det inte.
Vi uppfattar det som att det finns ett automatiskt samband där: allt som blir föremål för omröstning med kvalificerad majoritet i rådet skall omedelbart bli föremål för samråd med parlamentet.
Jag skulle uppskatta om rådets ordförande ville göra ett klargörande i den frågan.
För det andra vill jag också be honom att inför kammaren klargöra om mandatfördelningen i parlamentet för närvarande är föremål för debatt på regeringskonferensen.
Här är vi nämligen bra på att kritisera rådet - och det finns mycket att kritisera ibland - men vi får inte bortse från vårt eget ansvar.
Jag har redan offentligt kritiserat vår oförmåga här i plenum att ta itu med fördelningen av de knappa 700 mandat som en utvidgning innebär.
Jag tror att vi kan föregå med gott exempel, så som vi tidigare har gjort, genom att göra en fördelning mellan stora och små.
Jag anser inte att vi för närvarande uppfyller vårt ansvar om vi inte har förmåga att lösa det problemet.
Jag vänder mig här särskilt till de grupper, till att börja med PPE, som hindrar ett sådant beslut i parlamentet.
Nästa fråga är stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Om vi alla är överens om att stadgan är ett viktigt dokument som vi alla skriver under, och dessutom ett tecken på vår kollektiva identitet kan jag inte begripa vad vi sedan skall göra med stadgan.
Skall vi stoppa ner den i skrivbordslådan?
Skall vi spara den till bättre tider?
Enligt min uppfattning bör den vara frontespisen på en framtida författning, men det vi för ögonblicket kan göra, och det kan mycket väl göras i Nice, är att införa stadgan i fördraget i och med en mycket viktig beröringspunkt: artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen.
Jag ber att kommissionen och rådet uttalar sig om detta.
Det är en viktig fråga för oss som är med och för dem som kan komma att ansluta sig.
I det avseendet vill jag även vända mig till mina kolleger i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Europademokrater - och jag ber herr Poettering lyssna på mig - för det vi försvarar här i parlamentet måste vi också försvara utanför detta.
Det är fullkomligt oacceptabelt att Berlusconis parti i den italienska Camera dei Deputati har röstat emot stadgan och att en ledamot i parlamentet har använt ett pre- eller profascistiskt och grovt ordval beträffande stadgan.
Vi måste vara överens och försvara stadgan både här och på hemmaplan.
Det rör sig nämligen om grundläggande värden för alla.
Därför ber jag om ett tydligt uttalande om det förslag vi lägger fram som vi anser är av politisk betydelse.
Avslutningsvis vill jag göra två kommentarer, fru talman, som rör grundläggande utrikespolitiska frågor.
Å ena sidan har president Kostunicas närvaro varit en historisk händelse.
Det viktiga är att vi hjälper Balkanländerna att skapa stabilitet, inte tvärtom.
Därför anser jag att samma måttstock skall tillämpas för alla.
Vi kan inte uppmana Kroatien att samarbeta med Internationella domstolen utan att föreslå den federala republiken Jugoslavien detsamma.
Vi måste få fram pengar - och där har rådet ett ansvar - för att bekräfta vår värdegemenskap och bedriva en väl avvägd stabiliseringspolitik i Balkanländerna.
Angående Mellanöstern: det är uppenbart att ett av skälen till situationen - inte det enda, för frågan är mer komplicerad än så - är att Europeiska unionen tidigare förbjöds att medla.
Vi måste glädjas över det steg som har tagits, även om det är i en situation där ansvaret borde ha delats.
Jag anser att vi skall vara stolta över vårt åtagande i en av de mest dramatiska situationer vi har varit med om.
(Applåder)
