# ID: svediakorp-gov405276
# author: Iivari (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 692
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, bästa kolleger!
Budgetutskottets betänkande som behandlas nu, där man rekommenderar en utvidgning av investeringsbankens gemenskapsgaranti till att omfatta lån beviljade i Kroatien, redogör för två viktiga aspekter.
För det första har den politiska situationen i Kroatien märkbart förbättrats.
Den nya regeringen har förbundit sig till politiska och ekonomiska reformer.
Det ger Europeiska unionen möjlighet att fortsätta samarbetet som avbröts 1995 i och med att Kroatien inledde väpnade operationer i Krajina.
Det andra budskapet står att finna i Kroatiens alltjämt mycket svåra ekonomiska situation.
Under åratal har det idkats överexploatering i landet, vilket har lagt en lamslagen företagssektor och över 20 procents arbetslöshet på den nya regeringens axlar.
Föredraganden Esko Seppänen konstaterar alldeles riktigt i motiveringarna till sitt betänkande, att de samhälleliga förhållandena i Kroatien är svåra och att det stöd som gemenskapen beviljar även borde ha en positiv inverkan på det sociala området.
I Kroatien skedde en betydande politisk förändring i parlamentsvalen som hölls i början av detta år.
Landets befolkning uttryckte genom att rösta ett krav på demokratisk förändring.
En front bestående av sex partier med stark majoritet i folkrepresentationen bildade den nya regeringen.
Regeringen har visat sig snabbt erkänna den europeiska demokratins och rättsstatens värderingar.
I fråga om externa förbindelser prioriterar den en integrering med de europeiska-atlantiska strukturerna.
I sitt program förbinder sig regeringen bland annat att respektera mänskliga och minoriteters rättigheter, verkställa återflyttningen av flyktingar, förbättra grannrelationerna samt vidta betydande ekonomiska reformer.
Man har redan stiftat lagar som gäller dessa målsättningar.
Utvecklingen i Kroatien har snabbt lett till ett närmande i förhållandena mellan EU och Kroatien efter ett uppehåll i åratal.
Mellan unionen och Kroatien verkar bland annat en rådgivande arbetsgrupp vars uppgift är att erbjuda Kroatien sin expertis samt tekniskt stöd i förhandlingarna om avtalsförhållandena.
Enligt kommissionen borde man så snabbt som möjligt inleda förhandlingar med landet om stabiliserings- och associeringsavtal.
Rådet beslutade i augusti att Tempus 3-programmet som gäller högre utbildning skall utvidgas till Kroatien.
I juni frigjorde kommissionen 10 miljoner euro för stödjandet av flyktingars hemkomst.
Förslaget som är under behandling innehåller ett riktbelopp om 250 miljoner euro för Europeiska investeringsbankens lån till Kroatien under åren 2000-2007.
Med summan har man för avsikt att finansiera grundläggande infrastrukturprojekt och miljöinvesteringar, utveckling av industri och små och medelstora företag, återuppbyggnad av bostäder, upprustning av städer samt turism.
Planerna är i enlighet med de projekt som föreslagits av Kroatien vid konferensen om regionala stöd som hölls i mars.
Kroatiens ledning har förbundit sig till en svår, men nödvändig ekonomireform.
Det är en tuff kur, men förhoppningsvis skall de nu nämnda lånen hjälpa till att lindra ekonomireformens negativa effekter på medborgarnas liv.
Man måste även komma ihåg att Kroatien har bra industrianläggningar, kompetent och utbildad arbetskraft samt utomordentliga förutsättningar att till exempel utveckla turismen.
Enligt kommissionens uppskattning kan landets konkurrenskraft på den europeiska markanden märkbart förbättras med ett antal enhetliga och ambitiösa strukturreformer, men för tillfället har många kroatiska företag alltjämt svårt att konkurrera i en öppen ekonomi.
Händelserna på Balkan och områdets framtid är mycket aktuella frågor.
Denna vecka har vi i andlös spänning följt situationen efter presidentvalen i Jugoslavien.
Reformvindarna blåser även i Belgrad.
Det internationella samfundet har redan meddelat sitt stöd åt det serbiska folket och sanktionerna är på väg att upphävas.
Europeiska unionen och Europaparlamentet har all anledning att stödja den positiva utvecklingen på Balkan.
Osäkerheten inom området är ett hot mot hela Europa.
Vi vet att nationalism och fattigdom betyder krig.
Nu stundar en omfattande materiell och andlig återuppbyggnad och även vi måste för vår del röja undan hindren för ett effektivt bistånd.
Tyvärr ser de interinstitutionella förhandlingarna om unionens budget för nästa år - framför allt finansieringen av avsnitt IV - för tillfället ännu mycket komplicerade ut.
Förhoppningsvis skall de hoppfulla signalerna från Kroatien och nu även från Jugoslavien sporra oss att finna en lösning för budgeten och problemen i budgetplanen.
