# ID: svediakorp-gov405254
# author: Pack (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 677
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kära kolleger!
Givetvis är det svårt att sitta här i allskön ro med tanke på dagens händelser i Belgrad och hålla ett tal som man förberett när dessa ännu inte hade inträffat.
Jag hade egentligen förväntat mig att det som händer i dag skulle ha skett förra måndagen.
Vi vet alla att folket har stormat parlamentet, att de av armén fullsatta TV-stationerna har stormats, att Belgrad är fullt av arméfordon och poliser.
Vi kan endast hoppas att de människor som döljer sig bakom armén och polisen - de är ju alla män som i grund och botten är där för att tjäna folket och inte en diktator som Milosevic - att de tar sitt förnuft till fånga och inte går till angrepp mot de fredliga demonstranterna.
(Applåder)
Det finns sedan i måndags förra veckan en möjlighet att Serbien efter det demokratiska uppvaknandet snart kommer att återvända till den europeiska familjen.
Valresultaten från den 24 september gör nu ett demokratiskt regimskifte möjligt.
Jag vill gratulera alla som har bidragit till detta; den demokratiska oppositionen, men framför allt folket och även ledaren för den demokratiska organisationen, Kostunica, och jag tror att vi där har en man som förstår såväl serberna som våra önskemål, och att vi med honom kan diskutera ett villkorligt förfarande för Serbiens närmande till Europa.
Sedan den 24 september kan Milosevic inte längre göra anspråk på att vara en vald makthavare.
Han är nu i allas ögon och även för de egna medborgarna i Serbien en tydlig diktator som i sitt eget land tillämpar diktaturens alla brutala, hemska och människofientliga instrument.
Specialenheter inom polisen, smutsiga trick och bedrägerier, halvt olagliga förfaranden med hjälp av vilka han försöker dölja det faktum att folket inte längre tolererar honom.
Han har i åratal med sin propagandaapparat och genom brutala påtryckningar på massmedia lyckats lura människorna i sitt eget land, men tyvärr också förespeglat många i västvärlden en falsk bild av verkligheten.
Nu är det definitivt över.
Människorna i Serbien har gett uttryck för sin vilja i demokratiska val och ser nu tydligt att Milosevic inte respekterar deras vilja utan endast vill upprätthålla sin makt och sin människoföraktande regim.
Därför måste vi stödja serberna i deras längtan efter frihet.
De som sedan många år tillbaka engagerar sig i freden i Sydösteuropa och känner till situationen i området vet hur svår kampen mot auktoritära makthavare och tyranni har varit och fortfarande är i de flesta av dessa länder.
Ibland har vi mött de nya ansvariga med för stora förväntningar eller med våra åsikter och synsätt som inte alls passar in i deras tradition och inte är förenliga med deras världsåskådning eller inte stämmer överens med deras mentalitet.
Därför vill jag här tydligt påpeka att vi snart kommer att ha nya samtalspartner i Serbien som inte genast eller kanske inte fullt ut kommer att förstå oss, dels på grund av sin bristande erfarenhet, dels på grund av de nämnda kulturella eller strukturella skillnaderna.
Jag vill alltså redan nu varna för att tolka sådana eventuella inledande svårigheter i kommunikationen med den nyvalda presidenten som ett tecken på oövervinnliga skillnader mellan oss och demokratins förespråkare i Serbien.
Det stämmer inte.
Vi kan hjälpa dem på vägen mot Europa.
Om vi efter det förestående maktskiftet i Serbien verkligen vill sätta fart på stabilitetspaktens förverkligande och även snabbt genomföra de så kallade quick start packages, måste vi agera mer än vi talar.
Därför uppmanar jag även kommissionen och rådet att nu äntligen göra en markering och upphäva åtminstone en del av sanktionerna, för dessa sanktioner har inneburit att 200 000 människor i Serbien har blivit rika och rikare medan 10 miljoner har blivit fattiga och fattigare.
Måtte ni hjälpa oss att ge dessa människor ett litet hopp, genom Kostunica, så att vi alla har hopp för Serbien.
(Applåder)
