# ID: svediakorp-gov405243
# author: Lagendijk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Mitt inlägg i dag är baserat inte bara på diverse analyser på avstånd utan på mina egna erfarenheter förra veckan, jag var nämligen tillfälligtvis i Jerusalem och Gazaremsan när oroligheterna ägde rum där.
På grundval av det vill jag göra tre observationer.
För det första Sharons provokation i torsdags.
Det var från början tydligt att det handlade om interna partipolitiska skäl; kampen mellan Sharon och Netanyahu.
I mina ögon är det mycket värre att den provokationen tilläts av premiärminister Barak, vilken enligt min åsikt gjorde det stora felet att göra en felbedömning av vilka konsekvenser Sharons besök skulle få, eller om han medvetet ville spetsa till situationen.
För det andra, kravallerna i fredags i moskén Al Aqsa.
Dagen efter talade jag med flera besökare i moskén och det är verkligen obegripligt att flera män i femtio- och sextioårsåldern, alltså inte några stenkastare, besköts inne i moskén.
Om vi nu talar om provokation så tycker jag att det är mycket chockerande att se hur den israeliska regeringen, på muslimernas heliga dag, på Tempelberget, beskjuter besökare som håller på att be inne i moskén, och jag tror att det alldeles med rätta fördöms av den internationella gemenskapen.
Slutligen, ett besök på sjukhuset i östra Jerusalem dagen därpå.
Många iakttagelser i fråga om detta.
Jag tycket att det var mycket chockerande att se att en ambulansförare sköts ner vid kravallerna och för det andra, där jag själv var med, en ambulansförare sköts i foten från tio centimeters håll för att han ville hjälpa människor.
Det mest chockerande är att den israeliska polisen och militären använt splitterkulor, kulor som splittras i tiotals småstycken när de träffar kroppen, kulor som är internationellt förbjudna, till och med i strid mellan soldater, och som nu har använts mot civila.
Min slutsats är att den israeliska regeringen använt överdrivet våld som, helt riktigt, fördömts på bred front.
Min fråga till herr Solana och till kommissionen är vad Europeiska unionen helt konkret skulle kunna göra för att ge kraft till den internationella undersökningen av de här oroligheterna och för det andra vad Europeiska unionen helt konkret skulle kunna göra för att få ordning på fredsprocessen igen.
