# ID: svediakorp-gov405110
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 842
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det som vi sedan hundra år kallat ett kvinnoproblem kan man nalkas utifrån två olika utgångspunkter, och detta har dagens debatt i kammaren givit exempel på.
Det ena synsättet bygger på resonemanget att den sociala och ekonomiska strukturen är orsaken till den rådande bristen på jämställdhet, och det är detta synsätt som är utgångspunkten inte bara för Europeiska unionens utan också för alla de nationella regeringarnas politik.
Enligt det andra synsättet är det kvinnorna själva som bär ansvaret för den rådande bristen på jämställdhet i samhället.
Detta synsätt leder ofta till löjliga förvrängningar, som t. ex. när vi i dag fick höra att de danska kvinnorna röstat som de gjort på grund av ett speciellt slags kromosom som finns hos kvinnor och inte på grund av den annorlunda sociala verklighet som de lever i.
Värderade parlamentsledamöter!
Rådsordföranden Pery har på ett utomordentligt sätt redogjort för det franska ordförandeskapets prioriteringar, som vi alla anser kommer att vara synnerligen betydelsefulla.
I mitt korta inlägg skulle jag vilja ägna mig uteslutande åt betänkandet.
Rapporterna från 97, 98, 99 är inte bara enkla arbetsdokument.
De är politiska instrument.
Och jag vill påminna er om att i det lagförslag som kommissionen har lagt fram och som kommer att debatteras begär vi en årlig rapport från medlemsstaterna om positiva insatser, för vi anser faktiskt att dessa rapporter är politiska instrument av tre anledningar.
För det första, de ger en bild av situationen.
Ni har nog sett att det i rapporterna finns tabeller, det finns uppgifter om varje medlemsstat, det finns tabeller för alla de olika sektorerna.
För det andra, därför att de ger en möjlighet till jämförelser mellan medlemsstaterna, men också en jämförande utvärdering av utvecklingen inom Europeiska unionen som helhet.
För det tredje, därför att de ger en utgångspunkt för en strategi för Europeiska unionen - även för rättighetsstadgan var det betydelsefullt att vi hade tillgång till en kartläggning av den aktuella situationen - men de ger också möjligheter på nationell nivå, eftersom medlemsstaterna med hjälp av den jämförande utvärderingen kan fastställa nationella mål.
Jag skulle vilja säga att de rapporter vi har tillgång till framför allt inriktas på tre frågor: den ena är kvinnors medverkan i de beslutsfattande organen.
Den procentuella andelen kvinnor som medverkar aktivt i Europa är 18,6 procent, i de regionala parlamenten är andelen 28,9 procent och i parlamentet 30 procent, och det förefaller ske en liten ökning med 0,6 procent.
Den andra intressanta iakttagelsen gäller löneskillnaden mellan män och kvinnor, om som på europeisk nivå ligger kring den oacceptabelt höga nivån 23-24 procent, medan löneskillnaderna är så stora som 40 procent i vissa områden i Europa.
Den tredje intressanta iakttagelsen gäller våldet inom familjen, det våld som Europas kvinnor utsätts för.
Jag instämmer helt i rapportens påpekanden och förslagen från de parlamentsledamöter som talat om att man måste ändra på rapportens inriktning.
Med anledning av era påpekanden vill jag tala om att vi kommer att göra en grundlig analys av faktamaterialet, framför allt kommer vi att granska resultaten av framgångsrika strategier och initiativ på nationell och europeisk nivå, så att rapporten får ett strategiskt innehåll.
Här skulle jag emellertid vilja ha er hjälp.
Mina tjänstemän har stora problem med att samla in uppgifter från de nationella regeringarna.
Det finns många länder, men vi skulle kunna nämna exempel på alla de länder där det inte är möjligt att samla in statistiska uppgifter, där det inte är möjligt att inom rimlig tid sammanställa dessa länders erfarenheter och resultat av nya politiska insatser på nationell nivå.
Jag tror därför att ni i samverkan med era nationella regeringar kan hjälpa kommissionen att snabbt samla in dessa uppgifter, så att den i sin tur kan granska uppgifterna och överväga den nya inriktning av rapporten som ni efterlyste.
Avslutningsvis, beträffande utvidgningen är det naturligtvis, som också Pery påpekade, en fråga om vad som åstadkommits på det sociala området.
Men jag vill gärna framhålla att vi i vårt samarbete med vart och ett av ansökarländerna ägnar särskild uppmärksamhet åt frågan om jämställdhet mellan könen, såväl i fråga om lagstiftningen som i fråga om inrättandet av organ som kan främja dessa politiska insatser.
Ni vet att varje kandidatland tillsammans med oss undertecknat en gemensam avsiktsförklaring, och vi kommer årligen att följa upp hur målsättningarna förverkligas inom sysselsättningspolitiken.
Där finns det ett hett kapitel som gäller kvinnors delaktighet.
Jag skulle ännu en gång vilja tacka Dybkjaer för jag anser att hon lagt ner ett utomordentligt stort arbete på sitt betänkande, som kommer att vara till stor nytta för oss i vår nästa rapport, och jag vill speciellt tacka det franska ordförandeskapet och Pery för att de under denna tid gripit sig an jämställdhetsfrågorna med så stor energi.
