# ID: svediakorp-gov405092
# author: Avilés Perea (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 466
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru Pery, fru kommissionär!
De årsrapporter för 1997, 1998 och 1999 som kommissionen har utarbetat om lika möjligheter för kvinnor och män är viktiga dokument och hänvisningen till Amsterdamfördraget innebär ett stort framsteg.
Artiklarna 2 och 3 - lika rättigheter för kvinnor och män - och artikel 141 - positiva åtgärder beträffande sysselsättningen - i Amsterdamfördraget innebär en garanti för kvinnor som bör ta sig uttryck på alla politikområden i Europeiska unionen.
Vi vet att kvinnorna inte deltar i tillräcklig omfattning i beslutsprocessen på politisk, facklig och företagsnivå.
Kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden är mycket lägre än männens, en skillnad som är mer markant i vissa länder, i synnerhet i södra Europa.
Samma lön betalas inte för likvärdigt arbete och skillnaden uppgår till nästan 30 procent inom den privata sektorn.
Vi vet att åtgärderna för att kombinera familj och yrkesliv i synnerhet gynnar kvinnorna, men undersökningar saknas fortfarande av det nuvarande läget för familjen och kvinnans roll i denna, som inte längre är den traditionella, eftersom stora förändringar har skett i samhället och därmed även av familjestrukturen.
Det finns behov av undersökningar om kvinnornas faktiska situation i de olika medlemsstaterna för att kunna anpassa politiken som skall drivas för att uppnå en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
Det är nödvändigt för införandet av jämställdhetspolitiken i alla program att känna till den verklighet vi utgår från och de mål vi vill uppnå på vissa politikområden.
För det är resultaten, framstegen beträffande kvinnans situation som verkligen har betydelse.
Vi vet att majoriteten av de arbetslösa i Europeiska unionen är kvinnor.
Därför måste vi för att uppnå full sysselsättning bedriva en positiv politik som riktas till kvinnor och innebär skapande av arbetstillfällen och förberedelser av kvinnorna för de nya arbetena - informationssamhället, nya tekniker - där kvinnan kan inta en roll där hon är helt jämställd med mannen.
Sysselsättningsprocenten för kvinnor är betydligt lägre i Europeiska unionen än i Förenta staterna och Japan, som endast vissa länder i norra Europa närmar sig.
Om vi dessutom beaktar kandidatländer så förvärras problemet, eftersom sysselsättningen bland kvinnorna i dessa länder är ännu lägre, och därför måste målet med jämställdhet mellan kvinnor och män tas med i alla de program som bedrivs.
Kvinnorna har bestämt sig för att de vill arbeta, att de vill kunna förena arbetet med familj.
Kvinnorna vill delta i beslutsprocessen, i det politiska och fackliga livet och inom företagsvärlden, och vi vet att kvinnornas deltagande är positivt för alla och för samhällets utveckling i sin helhet.
Europeiska unionens politik bör underlätta kvinnors deltagande för att uppnå en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
