# ID: svediakorp-gov405052
# author: Doorn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi talar här i kväll om en skärpning av kontrollen av de europeiska institutionernas utgifter.
Ett viktigt ämne - Europa har dåligt rykte hos väljarna på detta område - för mycket EU-pengar försvinner med okänd destination, på Brysselnivån och i medlemsstaterna.
Det förslag från kommissionen som vi nu diskuterar syftar till att göra åtskillnad mellan internrevisionen och förhandskontrollen.
I van Hulten-betänkandet föreslås med rätta en skärpning av den åtskillnad som kommissionen förespråkar, och det innehåller en god ansats till utväxling av best practices mellan institutionerna.
Man kan tveka inför det undantag som van Hulten gör i sitt betänkande för de mindre institutionerna när det handlar om anställning av revisorer.
Jag har dock förståelse för det pragmatiska resonemang som ligger bakom detta.
Jag tror också att personalsituationen och den bemanning man har är för begränsad för att ställa extrapersonal till förfogande.
Jag vill ägna särskild uppmärksamhet åt en punkt, nämligen att uppdelningen mellan förhandskontroll och revision inte får medföra några som helst konsekvenser för förhandskontrollen.
Vi talar ju här om administrativa ämbetsinstitutioner där möjligheten till förhandskontroll är en absolut nödvändighet.
Det innebär inte att man måste ha tillstånd av styrekonomen för varje blyertspenna man anskaffar.
Det innebär däremot att man enligt moderna metoder på grundval av riskanalyser fastställer för vilka utgifter det är absolut nödvändigt med förhandskontroll.
Det innebär också att förhandskontroll måste vara nödvändig när tjänstemännen så begär.
Om denna möjlighet skulle saknas, då kan det leda till en situation där man inte längre vågar fatta några beslut.
Det är också viktigt att det kommer att handla om en oberoende förhandskontroll, möjligen en decentraliserad sådan, men absolut inte underordnad generaldirektören hos det generaldirektorat som skall kontrolleras.
Sammanfattningsvis, en oberoende revision klarar sig inte utan en modern, effektiv förhandskontroll, strängt åtskild men tillsammans ansvarig för en duglig övervakning av de europeiska institutionernas utgifter.
