# ID: svediakorp-gov404976
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Frågan som ställs av den ärade ledamoten av er kammare är ytterst aktuell, men för att tydligt kunna besvara denna fråga måste jag först påminna om ursprunget till gemenskapslagstiftningen beträffande beskattning av bränsle.
Kommissionen lade 1987 fram olika förslag beträffande indirekta skatter i syfte att avskaffa beskattningsgränserna för att förverkliga fullbordandet av den inre marknaden.
I fråga om punktskatter eftersträvade kommissionen en fullständig harmonisering av beskattningen av mineraloljor inom gemenskapen genom att införa en särskild punktskattesats för varje typ av produkt.
Godkännandet av sådana åtgärder skulle säkert ha gjort det möjligt att undvika en sådan snedvridning av konkurrensen som den ärade parlamentsledamoten hänvisar till i dag.
Det förslaget stötte dock på massivt motstånd från vissa medlemsstater.
År 1989 lade kommissionen fram ett nytt förslag som skulle ge större smidighet.
Det förslaget, som vid sidan av minimiskattesatserna föreskrev snäva ramar och målsatser för punktskatt, förkastades dock på nytt av medlemsstaterna.
Slutligen beslöt medlemsstaterna 1992 enhälligt att införa ett gemenskapssystem för beskattning av mineraloljor som endast föreskrev en minimiskattesats för varje typ av mineralolja beroende på dess användning, det vill säga som bränsle för fordon, för industriell och kommersiell användning eller också för uppvärmning.
Jag skulle således gärna vilja understryka att gemenskapens minimiskattesatser inte har anpassats sedan 1992 och att punktskatterna i dag ofta ligger långt över gemenskapens minimiskattesatser i praktiken och samtidigt skiljer sig kraftigt från land till land.
Såsom den ärade ledamoten av er kammare påpekar är de punktskatter som Förenade kungariket tillämpar för bensin och diesel som motorbränsle de högsta i Europa, men punktskatterna på eldningsolja och fotogen, åtminstone om de används - försåvitt de används - till industriella och kommersiella ändamål eller också för uppvärmning, dessa punktskatter, liksom punktskatterna på den tunga eldningsoljan, är långt under de högsta värden som tillämpas inom unionen.
Det handlar således om en varierande bild, och det är alltså inte så att alla punktskatter på mineraloljor i Förenade kungariket är högre än på andra platser i Europa.
Slutligen, om punktskatterna på mineraloljor fastställs till en hög nivå leder det inte till att gemenskapens föreskrifter beträffande konkurrens inte efterlevs.
Däremot skulle det kunna förekomma ett statligt stöd, alltså i form av statligt stöd, om det bara är vissa specifika sektorer som skulle komma i åtnjutande av avvikelser från den allmänna regleringen, och i så fall skulle man behöva undersöka om en sådan stödåtgärd är förenlig med fördraget.
Detta, herr talman, var mitt svar i första skedet.
