# ID: svediakorp-gov404965
# author: Busquin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 862
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr Harbour och herr Piétrasanta!
Ni får ursäkta mig, herr Piétrasanta, att jag inte svarade på er fråga om pilotförsöken 2000-2001.
Vi kommer att göra allt vi kan för att noggrant kontrollera huruvida vissa av dessa delar är genomförbara, bl.a. nätverken.
Som ni kan se i det vägledande dokumentet har reflektionsarbetet börjat när det gäller två eller tre punkter som kommer att börja tillämpas redan nästa år, men självklart med hänsyn till de begränsningar som hänger samman med det femte ramprogrammets rättsliga aspekter.
Man kan dock ge prov på en något större flexibilitet i fråga om vissa aspekter.
I det vägledande dokumentet har ni tre exempel på det, och jag hoppas att vi kommer att få tillfälle att snart diskutera detta igen.
När det gäller det problem som ni pekar på, talade ni med mig om deltagande i nationella program.
Det tror jag kommer att bli en av nyckelfrågorna.
Redan i dag kan jag inte ge er något svar, men det jag ville framföra i detta vägledande dokument, det var en uppmaning till medlemsstaterna att inta en ståndpunkt, för det kommer inte att bli ett europeiskt område för forskningsverksamhet om det bara hänger på kommissionens vilja.
Kommissionen och ramprogrammet utgör endast 5 procent av de offentliga utgifterna för forskning.
Man skulle därför inte kunna tala om ett europeiskt område för forskningsverksamhet om vi endast svarar för 5 procent av denna forskning.
Därför är det viktigt att medlemsstaterna den 16: e - vid mötet med forskningsministrarna - åtar sig att öppna sina nationella program.
Det bidrag som vi kan ge då, är att stå för en viss samordning.
De som accepterar att öppna programmen kommer att främja samordningen och rörligheten, vilket kommer att gå inom ramen för en rapport som återstår att utarbeta, projekt för projekt, självklart.
Alla projekt kommer inte att öppnas; vissa kommer att bli lättare att integrera på en europeisk nivå än andra.
För att svara Lange skulle jag vilja säga honom att vi redan har börjat vidta administrativa åtgärder.
Jag väntar fortfarande på vissa delar från betänkandet av Gerold.
Men jag kan redan nu säga er att - i enlighet med denna text - projektens storlek måste utökas.
I dag kan man säga att vi drunknar i en uppsjö av alltför små projekt, vilket tynger den administrativa biten, ökar begränsningarna och förorsakar misstag.
Den socioekonomiska forskningen har helt klart sin plats.
Det kommer att bli ett helt kapitel om vetenskapen, samhället och medborgarna.
Vi kommer att utarbeta ett meddelande i den frågan.
Jag anser faktiskt att forskningen och utvecklingen i Europa är något som bör bedrivas tillsammans med medborgarna.
Det finns således en rad vägar som infinner sig i fråga om socioekonomisk forskning: på livsmedelsområdet och även inom den nya tekniken, särskilt biotekniken.
Vad gäller EKSG-programmet vet ni att det fanns ett avtal och att forskningen kommer att fortsätta.
Tills motsatsen bevisats kommer det inte att helt integreras i ramprogrammen.
Det kommer att behålla sin särart.
Det var för övrigt önskan hos dem som förhandlade fram EKSG: s forskningsprogram med kommissionen.
För att svara Alyssandrakis anser jag att handelsaspekterna inte bör vara dominerande.
Under alla omständigheter är det den forskning som man skulle kunna kalla oegennyttig, dvs. utan kommersiella syften, som ofta ger bäst resultat, både i ekonomiska och i grundläggande termer.
Jag tror att alla i dag förstår att forskarna måste få behålla ett fritt utrymme för sin egen utveckling, oberoende av strikt kommersiella krav.
Er fråga är relevant, men den måste ställas i förhållande till användningen.
Vi har inte för avsikt att sätta den kommersiella aspekten främst inom alla forskningsområden.
Visst finns det riktad forskning där den kommersiella aspekten är helt uppenbar, men det finns också en mer grundforskning som dessutom gagnar unionens alla politikområden, och ibland även de kommersiella intressena, fast genom sekundära effekter.
När det till sist gäller spetsforskningscentrumen, håller vi på att förbereda tillämpbara kriterier.
Men jag skulle ändå vilja insistera på en mening, som ni kan läsa i det vägledande dokumentet, och som jag fäster stor vikt vid, eftersom frågan om spetsforskningscentrumen väcker många frågor.
Det är inte tänkt att spetsforskning skall definieras.
Vi anser därför att man bör rapportera till oss i enlighet med de ordalag som återfinns här, nämligen att bildandet av nätverk mellan offentliga (särskilt universitet) och privata spetsforskningscentrer bör säkerställas med hjälp av långsiktiga gemensamma verksamhetsprogram.
Det rör sig således om en " bottom-up " -åtgärd med flera olika grupper som samverkar i ett nätverk, snarare än flera superstora centrum.
Effektiva grupper på europeisk och internationell nivå som sammanförs och bildar ett nätverk; var de än befinner sig.
Med dagens informationsteknik är det inte längre något problem, oavsett hur stora grupperna är.
