# ID: svediakorp-gov404953
# author: Busquin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar ledamöter!
I dag har kommissionen antagit ett viktigt meddelande för forskningens framtid i Europa.
Vi föreslår riktlinjer för unionens framtida åtgärder, för åren 2002-2006, och mera särskilt för unionens framtida ramprogram på området för forskning.
Målet är att fastställa det specifika bidrag som unionen kan ge för att ett europeiskt område för forskningsverksamhet skall förverkligas.
Med sin resolution av den 18 maj 2000 gav kammaren ett bestämt stöd till detta projekt.
Det har nu satts igång.
Man har inrättat en grupp med företrädare för medlemsstaterna som ägnar sig åt frågor om benchmarking och kartläggning av spetsforskning, och denna grupp arbetar tillsammans med kommissionen.
Man har kommit fram till en metodik samt indikatorer som kommer att presenteras vid nästa möte i rådet (forskning).
De första resultaten kommer att läggas fram vid Europeiska rådet, som kommer att sammanträda i mars nästa år för att diskutera ekonomiska och sociala frågor.
Men unionens ramprogram för forskning har självklart också en särskild roll att spela.
För det ändamålet måste man emellertid i grunden se över dess utformning, villkoren för genomförandet och framför allt interventionsformerna.
Riktlinjerna i det meddelande som antogs i förmiddags har utformats i den andan, framför allt på grundval av slutsatserna i utvärderingsrapporten om forskningsprogrammen, vilken återkommer vart femte år och genomförs av en panel med oberoende experter, samt utifrån översynen efter halva tiden av det femte ramprogrammet, vilken genomförts av kommissionen.
Riktlinjerna har utformats på ett sådant sätt att unionens forskningsprogram skall bidra till en bättre strukturering av den europeiska forskningen.
De vilar på följande principer.
Att gå från en strategi koncentrerad på enskilda forskningsprojekt till en bredare strategi grundad på en samling samstämmiga åtgärder, varav unionens åtgärder bara utgör en del.
En verklig koncentration av insatserna på de områden där gemenskapens åtgärder tillför något extra, dvs. det europeiska mervärdet.
Dit kan vi nå genom att tillämpa de kriterier som används för att fastställa detta mervärde, med sikte på rangordning och uteslutning.
Introduktion av interventionsformer med längre varaktighet; en förmedling mellan projektstöd och institutionell finansiering; användning av de instrument med variabel geometri som erbjuds i fördraget, och mera särskilt unionens deltagande i nationella program, i enlighet med artikel 169 i fördraget.
I konkreta termer föreslås bl.a. att man skall använda sig av metoder som att låta de nationella programmen ingå i ett nätverk genom att stödja en ömsesidig öppenhet mellan programmen, men framför allt genom att unionen deltar i program som genomförs på ett samordnat sätt; vidare att europeiska nätverk för spetsforskning skall inrättas genom att skapa ett nätverk för den kompetens som finns i medlemsstaterna kring gemensamma handlingsprogram; att utifrån övergripande finansieringsplaner genomföra stora riktade forskningsprojekt som bedrivs av företagskonsortier, universitet och forskningscentrer; att ge ett ökat stöd till regionala och nationella insatser för att stödja innovation och forskning inom små och medelstora företag: att stärka och diversifiera stödåtgärderna till förmån för forskningsinfrastrukturer av europeiskt intresse; att öka och diversifiera stipendier för rörlighet och, på ett allmänt plan, åtgärderna i fråga om mänskliga resurser.
Dessa nya interventionsmetoder kommer att ge upphov till nya förvaltningsmetoder.
De möjliggör avsevärt större effekter av de åtgärder som vidtas inom det nuvarande ramprogrammet, i syfte att öka projektens omfång och förenkla förfarandena.
Det vägledande dokument som har antagits i dag syftar till att dra igång debatten redan nu, i första hand inom institutionerna.
Utifrån slutsatserna av denna debatt skall kommissionen i februari nästa år presentera formella förslag till ramprogrammet för forskning 2002-2006.
Dessa förslag skall komplettera en rad specifika meddelanden, som skall ge ytterligare bidrag till förverkligandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet.
Jag kommer att få tillfälle att ge en detaljerad presentation av dessa riktlinjer och att diskutera dem mer ingående vid mötet i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi den 12 oktober.
Men jag väntar med intresse på att få ta del av parlamentets ståndpunkt om detta dokument.
