# ID: svediakorp-gov404938
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,827
# sentences: 75
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Som ni känner till föreslog kommissionen i november ett stort paket baserat på artikel 13 med två direktiv och ett program.
Ett av direktiven har redan antagits på rekordtid och jag är helt optimistisk att den andra kommer att antas under det franska ordförandeskapet i november.
Debatten i parlamentet var ytterst intressant och ni har redan understrukit den politiska betydelsen av detta direktiv.
Vad gäller social solidaritet, mänskliga rättigheter och social rättvisa och den inre marknaden är det mycket viktigt att förstå att vi måste ha samma sociala miniminormer i alla medlemsstater och i ansökarländerna även i framtiden.
Jag vill tacka de två föredragande, herr Cashman och herr Mann, för det utmärkta arbete som de har gjort.
Jag vill också tacka de involverade utskotten för deras stöd och samarbete med att skapa en samordnad uppfattning på en så kort tid.
Det är viktigt att gemenskapens handlingsprogram antas av rådet denna höst så att vi kan undvika en tidslucka mellan det och de förberedande åtgärder som för närvarande pågår.
Jag kan godkänna flera av era förslag.
Framför allt välkomnar jag de ändringsförslag ni lagt fram om att integrera denna fråga på alla områden och om mångsidig diskriminering.
Jag kommer också att godkänna de ändringsförslag ni har lagt fram för att understryka hur viktigt det är att förebygga diskriminering, liksom att bekämpa den.
Förebyggande är nyckeln till en långsiktig strategi.
Jag är också överens om den vikt ni har lagt vid att vi gör vad vi kan för att uppfylla de speciella behoven hos personer som har svårigheter att delta i programmet.
Detta innebär nödvändigtvis att man måste inbegripa insatser för att göra all dokumentation runt programmet så enkelt och så tillgängligt som möjligt (om vilket ni också har föreslagit ändringsförslag).
Jag är medveten om svårigheterna och den komplicerande faktor som formen av dessa projekt utgör och jag skall försöka att förenkla dem.
Jag kan också gå med på att i framtiden belysa icke statliga organisationers betydelse, både som partner och som målaktörer som deltar i åtgärderna själva.
Det kommer att bli viktigt att involvera en så bred typ och storlek av icke statliga organisationer som möjligt för att säkerställa att vi drar nytta av dessa människors erfarenhet, vilka varje dag arbetar med dessa frågor.
Jag kan godkänna ert förslag att i beslutet införa begränsningen på 90 procent vid samfinansiering av sådana icke statliga organisationer och vi kan motivera detta förslag eftersom det finns många egenarter i dessa icke statliga organisationer.
Kort sagt jag kan därför varken som förslag eller i andan godkänna ändringsförslagen 1, 2, 7, 8, 10, 11, 13, 18, 21, 41-45, 47, 50, 58, 59, 62, 64, 65, 66 och 67.
Jag kan också godkänna delar av ändringsförslagen 3, 14, 16, 31, 33, 35, 38, 40, 55 och 57.
Jag har inte möjlighet att godkänna de återstående ändringsförslagen av olika skäl.
Några är inte i överensstämmelse med övriga rättsliga krav, till exempel ändringsförslaget som gäller kommittéarrangemang.
Några överensstämmer helt enkelt inte med kommissionens målsättning att exempelvis inrikta den årliga rapporten på genomförandet av programmet snarare än på en speciell aspekt på bekämpningen av själva diskrimineringen.
Andra riskerar att skapa en obalans i programmet genom en för stor inriktning på en särskild aspekt; andra återigen är inte nödvändiga för att uppnå parlamentets målsättning då tankegångarna redan antingen implicit eller explicit finns i beslutet, som den om att utnyttja erfarenheten hos tredje land.
Beträffande Manns betänkande vill jag ge några synpunkter på det viktigaste ändringsförslag som lagts fram till parlamentet i dag.
Det finns tre kategorier av ändringsförslag.
Den första gäller handikapp, religion och ålder.
Den andra syftar till att klargöra texten i kommissionens förslag och den tredje kategorin består av ett stort antal ändringsförslag med vilka man försöker anpassa detta förslag i linje med direktivet om rasdiskriminering som antogs i juni.
När det gäller den första kategorin, handikapp, religion och ålder finns de speciella problem som möter personer med funktionshinder angivna i nuvarande förslag där bestämmelsen om rimlig anpassning av arbetsplatsen till behoven hos personer med funktionshinder specifikt förutses.
Detta är det viktigaste villkoret för att få lika behandling av människor med funktionshinder.
Jag välkomnar ert klargörande av uttrycket " rimlig avpassning ": ni använder ordet " anpassning " och " för stor påfrestning ".
Ert förslag är till stor nytta då diskussioner inom de olika institutionerna har visat att man inte helt förstod dessa uttryck.
Nu har det klargjorts att många faktorer som medförda kostnader, organisationernas finansiella resurser och möjlighet att få del av offentliga medel skall avgöra om anpassningen av arbetsplatsen för deras behov skulle medföra en för stor ekonomisk påfrestning för arbetsgivaren.
Jag vill klarlägga att bedömningen av den ekonomiska effekten för små och medelstora företag inte bara är en tjänstemans arbete eller jobb.
Vi använder som grund statistik på europeisk och nationell nivå, vi använder oss av undersökningar och vi har jämförelser med effekterna i USA där man har undersökningar och resultat efter att ha tillämpat direktiv som detta under lång tid.
En annan viktig fråga gäller religiösa organisationer och möjligheten att använda klausulen om krav på verklig sysselsättning i artikel 4.2.
Denna bestämmelse bör dock inte skapa diskriminering enbart grundat på handikapp, ålder eller sexuell läggning och vi måste vara alldeles klara på den punkten.
Jag är positiv till er referens till denna fråga i ändringsförslag 37.
Jag kan också gå med på att utvidga formuleringen i artikel 4.2 och inbegripa organisationer som utför tjänster i en religiös miljö, då vi inser att formuleringen i kommissionens förslag var mycket strikt.
Med dessa två tillägg anser jag att förslagets räckvidd blir tydlig.
Däremot kan jag inte godkänna ändringsförslag 38 om att i artikel 5 stryka listan över skillnader mellan behandlingar på grund av ålder som kunde motiveras.
Detta är inte i linje med vårt förslag.
Kommissionens avsikt är att skapa praktiskt genomförbara regler för företag medan man samtidigt förbjuder diskriminering som är godtycklig och inte objektivt motiverad.
Jag inser dock att detta är en mycket känslig fråga.
Kommissionen är beredd att förenkla formuleringen i artikel 5 för att man skall förstå denna bestämmelse bättre.
I den andra kategorin av ändringsförslag är syftet att klargöra texten i kommissionens förslag.
Särskilt ändringsförslagen 9, 10 och 20 där man föreslår att ta bort syftningen till diskriminering grundad på rastillhörighet och etniskt ursprung.
Alla tre kan godkännas med hänsyn till rättslig överensstämmelse.
Jag godkänner också referenserna till sysselsättningsstrategin 2000, till individuellt förverkligande och självförverkligande, till diskriminering som ett hinder för personers fria rörlighet, till klargörandet av direktivets räckvidd vad gäller dess tillämpning för medborgare i tredje land, till klargörandet av bevisbördan och enklare tillgång till information.
Dessa referenser finns i ändringsförslagen 7, 8, 9, 12, 34 och 47.
Kommissionen kan godkänna andemeningen i alla dessa ändringsförslag.
Jag vill nu ta upp den tredje kategorin av ändringsförslag.
Jag kan godkänna tanken bakom alla dessa ändringsförslag men i några fall finns det problem med formuleringen.
Det finns emellertid flera andra ändringsförslag som jag inte kan godkänna, antingen av tekniska skäl eller för att de är alltför detaljerade, vilket är tvärtemot syftet med ramdirektivet.
Jag vill gärna i detalj ta upp de ändringsförslag som jag inte kan godkänna eftersom de skapar politiska och rättsliga svårigheter.
Ni har tagit upp den viktiga frågan om kontraktsuppfyllelse.
Denna typ av bestämmelse är inte lämplig i ett direktiv om förslag till regelverk.
Jag håller med om att det är mycket viktigt och jag utlovar att det skall bli ett meddelande: Vi skall granska denna fråga i texten till det meddelande vi redan har tillkännagett i den sociala dagordningen.
Vidare har jag tagit upp frågan om kontroll och statistik.
Vi vet alla att detta är mycket viktigt, men jag måste understryka att i några medlemsstater strider insamling av denna typ av data mot de grundlagsenliga bestämmelserna om skydd av privatlivet.
Jag kan därför inte godkänna ert förslag till ändringsförslag 43, men jag är överens med er att utan kontroll blir det ytterst svårt att veta något om utvecklingen och inom ramen för handlingsprogrammet skall vi granska vad som kan göras på gemenskapsnivå.
Jag kan inte godkänna er hänvisning i ändringsförslagen 21 och 45 till fysiska och juridiska personer och icke officiella grupper av personer, eftersom detta sysselsättningsförslag bara gäller enskilda personer.
Det är uppenbart ett juridiskt problem.
Ni föreslår i ändringsförslag 52, i analogi med direktivet om rasdiskriminering, att införa en bestämmelse för oberoende organ att kontrollera att bestämmelserna i direktivet efterlevs.
Jag har även problem med ändringsförslagen 19 och 35 där ni föreslår en tidsram på tre år för att göra diskrimineringslagstiftningen enhetlig på alla de grunder som avses i artikel 3.
Det är omöjligt att hänvisa till denna tidsram i ett direktiv men i genomförandet av handlingsplanen skall vi kunna se hur vi kan gå vidare med de andra ändringsförslagen.
Sammanfattningsvis kan jag godkänna antingen i nuvarande form eller i andemening, ändringsförslagen 2, 4, 5, 8, 10, 12, 14, 23, 24, 26, 30, 34, 40, 49, 50, 51 och 54 och även delar av ändringsförslagen 7, 9, 13, 20, 25, 29, 36, 37, 41, 42, 46, 47, 48, 58, 59, 60 och 61.
Detta mycket stora antal godkända ändringsförslag uppvisar ett utmärkt samarbete mellan kommissionen och parlamentet.
Till sist hänvisade några av parlamentets ledamöter till behovet av samarbete om eller genomförande av direktiv som dessa i ansökarländerna.
Detta direktiv måste vara en del av det sociala regelverket i ansökarländerna.
Det är första gången som vi tillåter samprojekt i detta handlingsprogram.
Ansökarländerna kan samarbeta med medlemsstater och lägga fram gemensamma projekt och gemensamma förslag och detta är mycket viktigt för dem och för oss också.
Några ledamöter har tagit upp det speciella problem som Turkiet har med det kurdiska språket och problemen i Turkiet.
Jag anser att gemenskapen kunde stödja och välja vilket projekt som helst som den turkiska regeringen lade fram inom ramen för denna handlingsplan.
Jag behövde svara på mer än 50 olika punkter och ändringsförslag och jag är mycket optimistisk om att dessa ändringsförslag kommer att antas under det franska ordförandeskapet.
