# ID: svediakorp-gov404926
# author: Figueiredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 209
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, ärade ledamöter!
Som bekant finns det fortfarande mycket diskriminering i Europeiska unionen, främst när det gäller sysselsättning och yrkesverksamhet, trots förbuden enligt artikel 13 i Fördraget om Europeiska unionen.
Det är därför viktigt att vi går framåt med de två lagstiftningsinitiativ vi nu debatterar, även om de behöver förbättras i vissa aspekter, och genom att öka de planerade medlen för finansiering av programmet, genom att fundera över den politiska betydelse kampen mot diskrimineringen har.
Det räcker inte att likheten garanteras av lagen.
Vi vet alla att det är nödvändigt att från början få bort orsakerna till diskrimineringen - den förebyggande kampen är också mycket viktig - dels genom information, utbildning och fortbildning för att främja likhet och kampen mot fördomar för att förändra mentaliteten, dels genom olika typer av positiva åtgärder, där vissa diskriminerande grupper särskilt gynnas, och även genom att använda sig av behöriga instanser i de fall arbetsgivare fortsätter med diskrimineringen.
När det gäller bevisbördan är det viktigt att det åligger arbetsgivaren att bevisa att likhetsprincipen inte har kränkts, medan arbetstagaren bara skall behöva anmäla det fall av diskriminering han eller hon har utsatts för.
