# ID: svediakorp-gov404831
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 723
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag har röstat emot betänkandet av Brok om Europeiska unionens utvidgning, för även om det är klarsynt ur en teknisk synvinkel, är den styrd av felaktiga politiska uppfattningar om Europas framtid.
Betänkandet har visserligen fördelen att det ger en uppfattning om vilken oändlig uppgift som väntar oss, och då behöver vi inte tala om att länderna i öst skall nå samma utvecklingsnivå som i väst, utan bara det faktum att vi vill upprätta villkoren för en samexistens och ett närmande gradvis mellan de båda områdena, utan att det medför instabilitet för någon part.
De flesta av de tekniska ändringsförslagen förtjänar ett beslutsamt stöd, t.ex. ändringsförslagen om livsmedelssäkerhet, nedmonteringen av den första generationens kärnkraftsanläggningar, miljöskyddet, bekämpningen av social dumpning, den nödvändiga uppförandekoden för västliga företag som arbetar i öst, osv.
Uppgiften är enorm och en absolut prioritet.
Om man var tvungen att nämna anledningar till att tillhöra Europeiska unionen i dag, skulle vi främst peka på den stora uppgiften att överbrygga den klyfta som kommunismen fördjupade mellan Europas två delar.
Ur en institutionell synvinkel är Brokbetänkandet tyvärr helt anpassat efter Bryssels färdiga recept: för Bryssel består utvidgningen i att få det stora Europa att rymmas i det lilla Europas institutioner.
Problemet är bara att dessa institutioner inte utformades därefter, och att de är alldeles för begränsade.
De i våra ögon mest oacceptabla påståendena återfinns i en kombination av flera punkter i den resolution som har röstats igenom av Europaparlamentet.
Först och främst resulterar punkt 27 och därpå följande punkter i att ett fullständigt deltagande i EMU, även om det inte sker omedelbart, skall vara ett villkor för medlemskap; vidare punkt 19 som " betonar att accepterandet av de fastställda bestämmelserna om den ekonomiska och monetära unionen utesluter varje möjlighet att avstå och utgör ett åtagande för ett globalt och oåterkalleligt politiskt projekt ".
Det är oacceptabelt att EMU-deltagandet skall vara ett villkor för medlemskap, eftersom det redan finns flera medlemsstater som i dag har ett undantag.
Och det är än mer oacceptabelt att man vill se detta deltagande som ett engagemang för ett globalt och oåterkalleligt politiskt projekt.
Enbart den punkten rättfärdigar alla de farhågor som våra danska vänner har uttryckt under de senaste veckorna i samband med kampanjen inför folkomröstningen, och som med all rätt motiverar deras " nej ".
Hade de kunnat läsa denna mening i förväg skulle 80 procent utan tvekan ha röstat " nej ", i stället för 53 procent.
Det finns flera andra stycken i Europaparlamentets resolution som inte kan godtas.
Enligt punkt 45 krävs t.ex. att kandidatländerna skall ge EU-medborgare friheten att förvärva tomtmark.
Men det är en bestämmelse som skapar ett mycket allvarligt problem, med hänsyn till de stora skillnaderna i köpkraft.
Det är för övrigt en typ av svårighet som beaktades 1992, i protokoll nr 1 i Maastrichtfördraget, där danskarna beviljades ett undantag för att kunna bevara sina restriktioner om utländska medborgares förvärv av fritidsbostäder.
Också i det här fallet förstår man inte varför de undantag som redan finns inom unionen inte skulle kunna beviljas kandidatländerna, i deras intresse.
Punkt 65 vittnar också om Bryssels hegemoniska och likriktande vilja, eftersom det förklaras att icke-diskrimineringsklausulen i artikel 13 i EG-fördraget är en del av gemenskapens regelverk och man hävdar att " lagstiftning som grundar sig på denna till fullo bör införlivas i länderna i Central- och Östeuropa ".
Även om man accepterar principerna i artikel 13, är det tydligt att den EU-lagstiftning som grundar sig på denna artikel ibland går mycket långt, och att det inte finns anledning att förvägra kandidatländerna rätten till kulturell differentiering.
Sammantaget återspeglar Brokbetänkandet enligt vår mening en fullständigt felaktig vision av utvidgningen, ja t.o.m. farlig, eftersom den består i att ensidigt påtvinga länderna i öst Europeiska unionens idéer, lagstiftning och institutioner in i minsta detalj.
För det stora Europa borde man i stället tänka sig institutioner som gynnar utvecklingen i öst, men som också låter suveräna nationer och skillnader att komma till uttryck.
Denna utmärkta princip borde för övrigt också tillämpas inom Europeiska unionen.
