# ID: svediakorp-gov404752
# author: Prets (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det faktum att frågan om jämställdhet behandlas som sista punkt i betänkandet om utvidgningen säger förhoppningsvis ingenting om dess betydelse, även om det ibland verkar så.
Desto viktigare är det därför att jämställdheten mellan könen integreras som en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna i gemenskapens regelverk, och att skapandet av erforderliga institutioner på detta område är en avgörande förutsättning för genomförandet av gemenskapens regelverk.
Därför måste jämställdheten tas upp i anslutningsförhandlingarna parallellt med alla andra frågor, med samma intensitet och betydelse.
Lagstiftningsprogram och direktiv från kandidatländerna måste innehålla mekanismer för genomförandet, som möjliggör jämställdhet och entydigt förbjuder diskriminering.
Genom dialogen med Europeiska parlamentet och stödet från kompetent personal, samt integrerandet av icke-statliga organisationer, förbund och organisationer liksom av ekonomiska medel måste denna process underlättas för länderna.
De allmänna och privata institutionerna i kandidatländerna måste sträva efter jämställdhet på alla politiska områden, och införliva kvinnospecifika frågor på samtliga sociala, ekonomiska och kulturella områden.
Det gör stor nytta att inrätta rådgivningscentraler för kvinnor genom det allmänna, vilka lokalt erbjuder kvinnor rådgivning, hjälp och arbetsförmedling.
I synnerhet bör man hålla ögonen på sysselsättningspolitiken.
Samma tillgång till utbildning och som följd därav lika lön för lika arbete är ett måste.
Kandidatländerna bör också uppmuntras att delta i gemenskapens program för jämställdhet, i synnerhet också i sådana som handlar om våld mot kvinnor.
Statistiken belägger att våldet mot kvinnor i dessa områden har stigit med 10 procent sedan gränserna öppnades.
Kvinnohandel är också en brutal och blomstrande affär.
Dessa former av våld och kvinnohandel skall redan nu fördömas och bekämpas med alla medel, både i EU och i kandidatländerna.
Många framsteg har glädjande nog redan uppnåtts, men målet för alla ansträngningar får inte uteslutande vara den ekonomiska anpassningen.
Respektfull samexistens, varlig och rättvis kontakt, måste utvecklas till att bli den väsentliga pelaren i vår europeiska gemenskap.
