# ID: svediakorp-gov404751
# author: Korhola (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Idén som Elmar Brok framförde här i dag beträffande ett EES-liknande arrangemang som alternativ för de ansökarländer som inte uppfyller Köpenhamnskriterierna, kommenterades förhållandevis lite.
Jag anser att förslaget är värt en granskning.
EES-avtalet får inte på några villkor ersätta det egentliga medlemskapet och lämna länderna i en evig väntehall utan möjlighet till avancemang, men det kunde fungera som ett slags verktyg som på ett belönande sätt sporrar ansökarländerna att verkställa gemenskapens regelverk.
EES kunde fungera som ett slags kuvös där EU-fostren mognar till ett fullständigt medlemskap.
Om fullständigt medlemskap beviljas enligt en stram tidtabell blir de långa övergångsperioderna ett stort problem för företagen i medlemsländerna, eftersom konkurrensen snedvrids.
Å andra sidan är en långsam takt ett uppenbart problem eftersom kandidatländerna blir frustrerade.
I denna spänning ter sig EES-modellen intressant, eftersom den belönar den sökande redan i ansökningsskedet.
Detta skulle innebära starkare förbindelse att verkställa gemenskapslagstiftningen än vad som krävs i nuvarande konvergensavtal.
EES som omfattar frågor under den första pelaren ger näringslivet i ansökarländerna tillträde till den inre marknaden och ungdomarna och vetenskapen rättighet till utbytesprogram, men förpliktar ännu inte EU att utvidga sitt jordbruksstöd till dessa länder.
På detta sätt skulle EES-avtalet innebära en positiv impuls framför allt för ansökarländernas ekonomier - de behöver ju tillväxt för att leda samhället i anslutningsskick - men även för EU: s nationalekonomi, eftersom man beräknar att så mycket som två tredjedelar av kostnaderna för utvidgningen skall kunna täckas genom den ekonomiska tillväxten, kanhända ännu mera med EES-modellen.
De östra mellaneuropeiska marknaderna anses med hjälp av konvergensavtalen vara så öppna att affärsmän från väst själviskt kan fråga vad en utvidgning egentligen tjänar till.
Svaret är till verkställandet av gemenskapens regelverk.
Om marknaderna öppnades ens i begränsat omfång utan social eller ekologisk reglering skulle medborgarna i ansökarlandet inte ha något skydd mot social och ekologisk dumpning.
I sista hand behöver även vi själva skydd mot detta.
EES-modellen är så intressant just för att den baserar sig på tanken att verkställningsansträngningarna belönas omedelbart.
Förmåner och ansvarsfrågor går hand i hand.
EES-modellen som leder till medlemskap och samtidigt belönar skulle även vara fruktbar för medborgaropinionen.
När det redan innan en egentlig anslutning uppstår positiva nationalekonomiska aspekter skapar det en grund för ett möjligast omfattande berättigande för utvidgningen.
Detta gäller för medborgarna såväl i ansökarländerna som i de nuvarande medlemsländerna.
