# ID: svediakorp-gov404733
# author: Maes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 312
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Jag vill också tacka och gratulera Brok och de övriga föredragandena, men jag vill främst inskränka mig till Slovakien, i synnerhet till minoritetspolitiken.
Respekt för en gemenskaps kulturella identitet, även om den gemenskapen är en minoritet, ökar självrespekten hos dem som tillhör den gemenskapen och den självrespekten behövs för att ta till sig den egna utvecklingen.
Det strävandet efter jämlikhet och självförverkligande blir då också den drivande motorn bakom att ge ett bidrag till helheten.
Det är utifrån den filosofin som man bör se på minoriteterna - det skulle vara mycket positivare.
I många av utvidgningsländerna nämner man minoritetsproblemen, romerna och andra.
Så är fallet även i Slovakien.
I betänkandet ser man det som nödvändigt att det sker en attitydförändring gentemot romerna, jag menar betänkandet av Wiersma.
Det säger något om den långa väg som fortfarande är kvar att gå men även den ungerska minoriteten är rädd för att, trots lagen om minoritetsspråk från år 1999, skall förbli vingklippt i sin sociala, kulturella och ekonomiska utveckling.
Jag kommer från Belgien, ett land där språklagar inte kunde lösa problemen mellan befolkningsgrupperna.
Det behövdes det mer för, undervisning från lägre till högre utbildning, inbegripet universitet.
Till det behövdes mer självständighet.
Det här säger jag bara för att enkla lösningar oftast inte hjälper för att lösa komplicerade frågor.
Skillnaderna mellan folk och kulturer i Central- och Östeuropa och i Balkanområdet får otvivelaktigt nya chanser inom ramen för ett Europa som återförenas men samtidigt måste även Europa ta hänsyn till att ett problem som romerna är ett problem som gäller en nation utan land och det också vårt problem.
Det kan vi inte bara överlåta åt Slovakien eller åt Rumänien eller de andra länderna.
