# ID: svediakorp-gov404720
# author: Hoff (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 369
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig göra ännu ett påpekande om Polen.
Där anser man att landet är redo för anslutning från och med den 31 december 2002, och i själva verket har man i Polen alltsedan anslutningsförhandlingarna påbörjades i mars 1998 gjort stora framsteg.
Det föreligger redan flera lägesrapporter, och även parlamentet, som utgör en viktig part i denna process, har upprepade gånger yttrat sig om det.
Parlamentet stöder kommissionens strategi, enligt vilken varje kandidatland måste behandlas och bedömas i enlighet med sina egna framsteg och förtjänster.
Men det finns också frågeställningar, som måste lösas gränsövergripande.
I Gawronskis betänkande uppmanas kommissionen till exempel av föredraganden att granska åtgärder för att främja utvecklingen och förstärka synergierna mellan Polen, Litauen och det ryska området Kaliningrad.
Jag anser att det är en bön till kommissionen som absolut är rimlig, och där kommissionen också borde lägga fram ett förslag.
Jag har under eftermiddagen i ett annat sammanhang redan nämnt detta.
Totalt sett kan man beträffande frågan om befolkningens positiva inställning till utvidgningsprocessen säga att enkäter i flera kandidatländer visar att begeistringen för ett medlemskap i EU fortsätter att avta.
Inte i alla länder, men i några.
Det är inte överraskande, ty alltsedan den historiska vändpunkten 1989 / 1990 har det nu gått ett helt årtionde, och det saknas fortfarande en omfattande informations- och kommunikationsstrategi för befolkningen.
Verheugen talade redan om detta i eftermiddags.
Nu inriktar sig alla förhoppningar och förväntningar på Frankrike.
Toppmötet i Nice måste framför allt skapa klarhet om och hur EU å sin sida själv kan klara av att i hög utsträckning och i god tid bli redo för en utvidgning.
När den pågående regeringskonferensen avslutas bör den institutionella reformen skapa institutionella förutsättningar för ett utvidgat EU, det vill säga för en union med 25 medlemsstater eller fler.
Funktionsdugligheten och handlingsförmågan i en utvidgad europeisk union är en helt central punkt.
Det är inte enbart framgången för det franska ordförandeskapet som beror av detta, utan här står utvecklingen av hela utvidgningsprocessen på spel för de deltagande och även för Polen.
