# ID: svediakorp-gov404715
# author: Volcic (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Slovenien har lyckats uppnå de flesta av de prioriterade kortsiktiga målen i partnerskapet inför anslutningen och detta positiva omdöme kommer på nytt att sätta fart på förhandlingarna.
Jag talar om Slovenien eftersom det är det landet jag sysslat med, och eftersom det landet utgör ett tydligt exempel på hur närheten till målet kan påskynda olika processer.
Få dagar återstår till valet i Slovenien.
Perioden hör inte till de bästa när det gäller att ägna sig åt utrikespolitik och anklagelserna från de olika partierna kan även verka högljudda och manipulatoriska.
Men med undantag av obetydliga minoriteter ifrågasätter ingen av de politiska grupperna huvudmålet för den slovenska politiken, som är att snarast möjligt bli medlemmar i Europeiska unionen.
Den politiska inriktningen ligger med andra ord fast.
Att döma av inläggen från alla de talare som yttrat sig i dagens debatt om utvidgningen framkommer en bild som i mycket är densamma.
I betänkandet om Slovenien presenteras ett problem som även rör frågan om Tjeckien, frågan om Kroatien och övriga nationer.
I olika skeden, men alltid under eller omedelbart efter andra världskriget, vidtogs åtgärder som uppenbarligen inte motsvarar Köpenhamnskriterierna, med tanke på den anda som då rådde, och under alla omständigheter byggdes sedan periodens politisk-ideologiska arkitektur, inklusive fredsfördragen just på de lagarna.
Ta som exempel det tredje ändringsförslaget till det slovenska dokumentet: " Vi gratulerar den slovenska regeringen, som har för avsikt att undersöka om de lagar och dekret som gäller och som härstammar från åren 1943, 1944 och 1945, strider mot Köpenhamnskriterierna eller inte ".
När det gäller dessa frågor kommer det att bli strid inom de enskilda länderna.
Medan ett ändringsförslag, som sagt, gratulerar den slovenska regeringen som har för avsikt att undersöka om lagarna strider mot Köpenhamnskriterierna eller inte, har det slovenska parlamentets utrikesutskott, som har beslutande makt, sagt att den grund som lades under åren 1934 och 1935 och som Jugoslavien vilar på, är av avgörande betydelse, och kräver att den slovenska regeringen skall tillämpa denna ståndpunkt beslutsamt och i sin helhet, med en del av landet ...
(Talmannen avbröt talaren.)
