# ID: svediakorp-gov404704
# author: Oostlander (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 828
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Meningen med Brokbetänkandet och alla tillhörande betänkanden är att lämna budskapet att kandidaterna är välkomna, även om vi inte döljer att förberedelsen är en jättelik uppgift.
Därför anser Europeiska folkpartiets grupp att alla de ändringsförslag och ställningstaganden som underförstått innebär en ytterligare skärpning av kriterier och en höjning av anslutningshindren, måste strykas eller röstas bort.
Vi har gått igenom texten och har på ett antal punkter försökt göra vissa saker litet kortare.
Vårt budskap till anslutningskandidaterna är att de inte skall låta sig förvirras av de aktuella rapporternas, dossierernas omfattning.
Det har bara gjorts ett välmenat och ofta lyckat försök att ge er så många möjliga goda råd på vägen.
Inom EU-institutionerna är uppfattningarna om utvidgningen oförminskat positiva och ni måste säga emot varje ambassadör från era länder som påstår att det inte är på det sättet.
Kommissionen har satt in sina bästa tjänstemän för den här uppgiften och parlamentet behåller sin entusiasm för det här projektet som kan fungera som det bästa understrykandet av att vi under ett helt sekel inte har befunnit oss i ett sådant gynnsamt politiskt klimat.
Om tonen blir nyktrare så är det - det har jag redan tidigare förvarnat kollegerna i Centraleuropa om - endast ett bevis på att vi övergår från bröllopsresefasen till den normala hushållsverkligheten i Europa.
Allt det här håller på att bli verklighet och det färgar förhandlingarna om konkreta praktiska frågor och då måste man vara nykter.
PPE-gruppen vill inte ta över ansvaret för anslutningstakten från kandidatländerna, vi kan nämligen inte sätta upp något datum för det.
Det frågas så ofta om datum för anslutning, särskilt från de berörda länderna själva, eftersom man så gärna skulle vilja dela ansvaret för anslutningsdatum litet.
Det får vi inte göra, det ligger utanför våra möjligheter.
Vi kan på sin höjd utlova ett anslutningsscenario, och det måste vi också göra för att tydligt markera vägen till EU.
Vi kan också lova att vi skall göra allt för att ordna en anslutning före år 2004, för att möjliggöra en ratificering före år 2004, så att man vid valet 2004 kan se att några kandidater också deltar i det parlamentsvalet.
Till allt det hör naturligtvis också en grundlig reform av institutionerna och det före år 2003.
Det datumet måste vi sätta upp för oss själva.
Rådets ordförande svarade att den reformen naturligtvis inte kan ske utan medborgarnas insyn.
På statsrättsligt tankesätt tänkte jag då att han erkände parlamentets rätt att demokratiskt kontrollera dessa reformer.
Vi har ju här medborgarnas mandat att göra det.
Jag vet dock inte om ministern själv tänkte så statsrättsligt.
Det kommer naturligtvis inte att upphöra vid dessa reformer.
Vi vill ha en ändamålsenlig kommunikationspolitik som ger medborgarna i Europeiska unionen och i anslutningsländerna möjlighet att på ett försvarbart sätt delta i de politiska överläggningarna.
Politiken överensstämmer på den punkten fortfarande väldigt dåligt med demokratiska mått.
Under tiden finns det krafter i de nuvarande och kommande medlemsstaterna som vill utnyttja den osäkerhet som råder.
Vi vet alla att det ur valsynpunkt är intressant att spela med oroskänslor och partier som inte har några andra politiska mål än att samla mandat sysslar gärna med att manipulera osäkerhetskänslor.
Det finns det inga skäl till.
Av min förra kollega Burenstam Linder, en svensk som var en expert på det här området, fick jag mig förklarat att varje utvidgning av Europeiska unionen när den än skett alltid har inneburit en mycket gynnsam lönsamhetsanalys för de nya medlemsstaterna och för dem som redan var EU-medlemmar.
Man får inte offentligt börja tvivla på värdet, även det omedelbara materiella värdet, av den här utvidgningen.
Tyvärr är det just nu för många partier som kastat sina ideologiska fjädrar och därigenom visar för litet av idealism och för mycket materialism.
President Havel från Tjeckien talade nyligen i sitt tal inför IMF (Internationella valutafonden) om bristen på spiritualitet i vår kultur, för få normer och målsättningar som omedelbart ger påvisbara fördelar.
Sättet vi umgås med utvidgningen på är prövostenen för vårt parlaments djupgående och spirituella engagemang.
De uppgifter vi står inför i den här debatten är så stora att vikten av politiska visioner kan avläsas på dem.
Reagerar vi som fullmättade västerlänningar som bara mal på om vår egen snabbt ökande välfärd och trygghet eller har vi ett bredare synsätt?
Ett bredare synsätt som de hade som var med i början av den europeiska integreringen.
Herr talman!
Låt oss säga till alla att det är just de nya möjligheterna med avseende på utvidgningen till före detta diktatoriskt och totalitärt styrda länder som kan få oss att överträffa oss själva.
Jag hoppas att effekten av vår debatt skall vara en uppmuntran för de nya kandidatländerna.
