# ID: svediakorp-gov404697
# author: Meijer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 437
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi kanske är benägna att tro att anslutningen av nya medlemsstater automatiskt leder till att man där måste uppfylla strängare skydd för miljö och natur.
När det gäller skyddet av miljön så är det kanske delvis sant men för naturskyddet ser det helt annorlunda ut.
Kandidatländerna vill ha en snabb ekonomisk tillväxt, även om det sker på bekostnad av en tidigare fastställd naturskyddspolitik.
Av kandidatländerna har främst de östeuropeiska länderna en omfattande tradition med avseende på anvisande och skydd för naturområden.
De var också kraftiga i sitt betonande av järnvägstransport, som tar mindre utrymme i anspråk och släpper ut mindre förorenande ämnen än vägtrafiken.
Det försprånget har hotats under de tio senaste åren, särskilt genom att en stor del av befolkningen blivit fattigare och genom strävandet mot en ny infrastruktur som är inriktad på biltrafiken.
Vissa kandidatländer vill ha ekonomiska bidrag från Europeiska unionen för projekt som inte längre kommer att få utföras när de själva blivit medlemmar i Europeiska unionen.
Ett exempel är motorvägen i Bulgarien mellan Sofia och Thessaloniki, tvärs genom den sårbara Kresjnaklyftan.
Naturens och miljöns tillstånd betraktas i vissa länder mer eller mindre som en statshemlighet.
Därför är det så viktigt att befolkningen blir aktivt engagerad i dessa stater.
Därför förtjänar bildandet och utvidgningen av icke-statliga organisationer för skydd av natur, miljö och djur vårt aktiva stöd.
Eventuella övergångsperioder som skjuter upp uppfyllandet av natur- och miljökrav skulle även kunna frysa och hindra åtgärder i de nuvarande medlemsstaterna i Europeiska unionen.
Under de kommande åren hotar en avfolkning av landsbygden i Östeuropa och även ett storskaligt anskaffande av jordbruksmark för mekaniserade produktionsintensiva företag.
Dessutom anläggs nya markområden för industriell verksamhet.
Det kommer också att uppstå en stor transportström av jordbruks- och djuruppfödningsprodukter över långa distanser.
Det gäller också för transporter av levande djur till slakterier, som är ovärdiga människan.
Vattendrag, häckar och stenmurar, de traditionella markgränserna på landsbygden har redan till viss del försvunnit på grund av storskalig kollektivisering, men även de rester som finns kvar befinner sig nu i farozonen.
Livsmiljödirektivet och fågeldirektivet gäller för de nya medlemsstaterna först sedan de områden och arter som skall skyddas tagits upp i en bilaga.
Det måste ske snabbt så att de kan gälla från och med den första dagen.
Vi måste försöka skydda landsbygden och naturområdena mot negativa ingrepp.
Jag är glad åt det breda bifallet i utskottet för miljö och folkhälsa och jag hoppas på detsamma från parlamentet som helhet.
