# ID: svediakorp-gov404696
# author: De Roo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 445
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


konsumentfrågor.
(NL) Herr talman, herr kommissionär, kolleger, mina damer och herrar!
Europeiska unionens utvidgning med tio länder i Östeuropa och med Medelhavsländerna Malta och Cypern står för dörren.
Förhandlingarna pågår mellan Europeiska kommissionen och de tolv ländernas regeringar.
I det sammanhanget är de tre stora problempunkterna miljö, jordbruk och fritt tillträde för arbetstagare från de nya länderna till de gamla femtons arbetsmarknad.
Om miljöaspekterna har jag skrivit ett yttrande för miljöutskottets räkning.
Endast en gång tidigare har Europa haft att göra med en liknande utmaning.
Det var för nästan tio år sedan då DDR blev en del av hela Tyskland.
Europeiska kommissionen genomförde då att den inre marknadens regler skulle gälla från den första dagen av DDR: s anslutning till EU.
För Europas miljöregler gällde oftast övergångsperioder på fem år.
I det läget fick det tidigare Östtyskland massivt stöd med pengar från Västtyskland, 150 miljarder DM per år.
De tio nya länderna i Östeuropa har ingen sådan rik och givmild morbror.
EU ger nu ut ungefär 500 miljoner euro per år på miljön i de tolv nya länderna tillsammans.
För att uppfylla alla 200 miljölagar i EU måste de gemensamma myndigheterna i Östeuropa fortfarande ge ut 120 miljarder euro.
Det är därför också förståeligt att de begär längre övergångsperioder, från tio till femton år, för de dyra EU-miljölagarna.
Det betyder att miljön först om femton till tjugo år skall bli märkbart bättre i Östeuropa.
Det är oacceptabelt länge.
Det är logiskt att miljöministrarna i de nya länderna efter anslutningen kommer att ställa sig på bromsen, vare sig de nu är gröna eller konservativa eller vilken politisk färg de än har.
Deras argument kommer att vara att de först måste införa de gamla gemenskapsmiljölagarna innan Europa antar nya lagar eller skärper gamla lagar.
För att undvika det dilemmat föreslår utskottet för miljö att de billiga miljölagarna, till exempel miljöeffektrapportering, miljöinformation, djurens välmåga, livsmiljö- och fågeldirektiven måste börja gälla från och med första dagen och att det införs övergångsperioder på fem år för de dyra miljölagarna.
För att hjälpa de nya länderna måste miljöstödet fördubblas.
Om det ändå behövs längre övergångsperioder så måste Europeiska kommissionen lägga fram det för utskottet för miljö.
Mest omstritt är förslaget att gamla kärnkraftverk av Sovjettyp måste stängas från och med den första dagen.
I förhandlingarna har man hittills kommit överens om att den här sortens extremt farliga kraftverk, som i Litauen till exempel, får fortsätta drivas fram till år 2009.
