# ID: svediakorp-gov404693
# author: Glante (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 795
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, föredragande av yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
(DE) Herr talman!
Mina damer och herrar!
Även jag, som ledamot från Brandenburg, en östtysk förbundsstat, tillåter mig att här betona att jag är mycket stolt över att få tala för mitt utskott i denna debatt.
Jag är, om ni så vill, företrädare för en region som för tio år sedan redan utgjorde ett stycke utvidgning åt öster - också jag levde då på andra sidan järnridån.
Men jag vill här också säga att jag har respekt för medborgarna i de central- och östeuropeiska länderna, som för tio år sedan hade modet att gå ut på gatorna och hjälpa till att sätta i gång denna process.
Mitt tack går till dem, och mitt tack går naturligtvis också till de dåvarande medlemsstaterna i Europeiska unionen samt till kommissionen och parlamentet, som hittills har visat solidaritet med våra regioner.
Jag talar för - i förkortning - industriutskottet om områdena industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
Det är ett stort politiskt område med mycket sprängstoff i detaljfrågorna, och det är en stor utmaning att täcka detta breda spektrum för de tolv olika kandidatländerna från Centraleuropa, Malta och Cypern.
Låt mig gå in på några tyngdpunkter.
Den industriella omvandlingen äger redan rum på industriområdet, den står på dagordningen och skall genomföras i utökad omfattning.
Denna omvandling ställer hårda krav på människorna i kandidatländerna, men säkrar samtidigt framtiden för dem och deras barn.
Ombyggnaden av ekonomin sker inte för EU: s skull, det måste betonas.
Det handlar om det egna landets konkurrenskraft, med eller utan medlemskap i EU.
Tre punkter bör särskilt framhävas på industriområdet.
För det första: Anpassningen av de industriella strukturerna måste fortsätta åtminstone lika snabbt som tidigare.
För det andra: Förbättringen och förenklingen av den rättsliga ramen för finansiering och tillgång till marknaden måste garanteras.
Stabilitet främjar ekonomisk framgång.
För det tredje: Kompletterande åtgärder som exempelvis utbildning av människorna, social trygghet och därmed social stabilitet och aktiv arbetsmarknadspolitik är också mycket viktiga.
På handelsområdet kan påpekas att en nationell handelspolitik inte längre är möjlig efter inträdet i EU.
En samordning av handelspolitiken mellan EU och kandidatländerna fram till anslutningen är absolut nödvändig och äger rum i tilltagande utsträckning.
Några påpekanden om den nya tekniken: Utvecklingen från industri- till informationssamhället pågår också i dessa länder.
Denna process löper parallellt med utvidgningen.
I syfte att skapa ett gemensamt informationsområde måste vi tillsammans företa stora ansträngningar på detta område.
Informationssamhället är viktigt både för den gamla och den nya industrin.
Den offentliga sektorn bör också avancera på ett föredömligt sätt i de central- och östeuropeiska samt de andra kandidatländerna.
Forskningen i sin helhet måste förstärkas, särskilt på de nya teknikområdena, och det är av central betydelse att dessa länder införlivas i de europeiska nätverken.
Låt mig göra ännu ett påpekande om energiområdet, som redan har berörts en gång i dag.
Inom energiproduktionen och energidistributionen måste effektivitetsökningen fortsättas; därvid måste miljönormerna iakttas.
Den samlade europeiska energimarknaden kommer att förändras i och med anslutningen.
Energimixen blir inte densamma.
Ett känsligt område har redan tagits upp i dag: kärnkraften.
Iakttagandet av de befintliga säkerhetsnormerna och den överenskomna nedläggningen av anläggningar som inte kan moderniseras kommer i första hand.
Även jag vill för mitt utskott betona att jag inte kan rekommendera någon koppling mellan anslutningsdatum och stängning.
Det är separata processer.
Hur gärna många än vill detta: Nedläggningen av kärnkraften hör inte till gemenskapens regelverk.
Därför får vi, om vi skall vara ärliga, inte heller alltid bygga upp nya hinder på dessa områden.
Omvandlingsprocessen och dynamiken i denna omvandlingsprocess kommer att orsaka strukturella anpassningssvårigheter på båda sidor.
Särskild uppmärksamhet - och här ansluter jag mig till föregående talare - bör ägnas gränsområdena.
Å ena sidan kan man skönja utmärkta perspektiv på medellång sikt för gränsregionerna inom Europeiska unionen, men å andra sidan kommer vi också på kort sikt att ha stora anpassningssvårigheter som måste bemästras.
Båda delarna styrks av erfarenheterna med utvidgningen från Spanien och Portugal.
Vi - till att börja med medlemsstaterna, men även EU - är förpliktade att på lämpligt sätt stödja gränsregionerna.
Facit: Kandidatländerna har redan tillryggalagt en del av vägen.
EU måste även i fortsättningen stödja dem på ett hållbart sätt och får inte försumma sina egna uppgifter i strukturomvandlingen, och inte heller på det institutionella området.
