# ID: svediakorp-gov404690
# author: Stenzel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 861
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, herr kommissionär!
Jag talar här i min dubbla funktion som föredragande för Malta och som ordförande i den gemensamma parlamentarikerkommittén för Polen.
Därför är jag också tacksam för att jag har fått förlängd talartid.
På grund av sitt geopolitiska läge som Europas yttersta utpost på gränsen mot Mellanöstern och Nordafrika är Maltas betydelse avgjort större än dess geografiska storlek och dess ringa befolkningsmängd.
Europaparlamentet liksom Europeiska rådet i Wien, med Wolfgang Schüssel, som då fortfarande var Österrikes utrikesminister, i rådets ordförandeskap, välkomnade därför också Maltas beslut att åter aktivera sin ansökan om medlemskap, som hade frusits 1996.
Det var bara logiskt att Europeiska rådet i Helsingfors i december förra året med uttänjningen av anslutningsförhandlingarna också gav grönt ljus för att anslutningsförhandlingarna med Malta skulle återupptas.
Det är ingen tvekan om att Malta skulle uppfylla de politiska kriterierna från Köpenhamn och som fungerande marknadsekonomi kunna hålla stånd mot konkurrenstrycket inom unionen, om det fortsätter med sina nu pågående åtgärder för att omstrukturera sin industri och minska sitt budgetunderskott.
Malta förfogar dessutom över stabila, fungerande demokratiska institutioner.
Den nationella handlingsplanen för att genomföra l ' acquis skapar de nödvändiga förutsättningarna för en strukturomvandling och en modernisering av örikets ekonomi.
Som föredragande är jag naturligtvis medveten om att Malta har liknande problem med anpassningen till EU som andra kandidatländer, bara i kvantitativt väsentligt mindre omfattning, som därför också är lättare för EU att komma till rätta med.
På den lilla ön var man naturligtvis van vid att under lång tid skydda sin ekonomi mot alltför stor konkurrens med hjälp av protektionistiska åtgärder och tariffer.
Därför orsakar det naturligtvis betänkligheter hos små detaljhandlare och familjeföretag när man bryter upp dessa strukturer.
Men det orsakar också ängslan hos varvsindustrin som under lång tid varit starkt subventionerad och därigenom bidragit till statsskulden.
Här pågår dock reformåtgärder som kan bidra till lönsamheten och överlevnadsförmågan i denna sektor.
Malta är dessutom på god väg att öppna sina elektroniska medias monopolställning för den fria marknaden.
Ett problem är utan tvekan det stora uppdämda behovet vad gäller miljöpolitik och avfallshantering.
Detta är dock problem som kan bemästras inom skäliga tidsramar.
Det som är väsentligt för Malta är det ekonomiska stödet inom ramen för anslutningsstrategin och medvetandet om att det stödet för Malta bör motsvara de regler som gäller för de andra kandidatländerna.
Men Maltas huvudsakliga problem består fortfarande i att anslutningsprocessen bedöms på olika sätt av regeringen och oppositionen, och Europeiska unionen fäster stor vikt vid att denna anslutningsprocess förlöper kontinuerligt.
Därför krävs det omfattande information till allmänheten om de politiska, ekonomiska och samhälleliga aspekterna med ett medlemskap för Malta i Europeiska unionen, liksom en omfattande dialog med alla befolkningsskikt och politiskt relevanta grupper och partier, för att göra Maltas anslutning till en nationell fråga och utforma Maltas väg in i EU på ett kontinuerligt sätt.
Jag gör nu ett geografiskt språng till Polen, som ju utan tvivel är ett nyckelland för utvidgningsprocessen, inte bara därför att det är det mest expansiva av alla centraleuropeiska samhällsekonomier, utan på grund av sin storlek och sitt geopolitiska läge.
Polen har alltid varit det första offret för europeiska konflikter, som till för inte så länge sedan utkämpades på dess mark.
Det är inte Polens fel att det först så sent finner vägen in i Europeiska unionen.
Trots alla problem, som Polens anpassning till Europeiska unionen medför, får vi just i fråga om detta land inte glömma den historiska dimensionen.
Den kan inte mätas i rena siffror, som kostnader och intäkter.
Särskilt i dag, dagen för det tyska enandet, är det klokt att erinra sig att det var den polska Solidarnoscrörelsen som för 20 år sedan inledde processen med det sovjetiska maktblockets fall, och till slut möjliggjorde den tyska återföreningen.
Det är absolut nödvändigt att beakta två saker: Någon gång måste EU avsluta sina inre reformer för att från och med 2003 vara förberedd för nya medlemskap.
Men det är också absolut nödvändigt att omfattande informera den polska allmänheten om fördelarna och chanserna med anslutningen.
Hur svåra förhandlingarna mellan Polen och EU än kan bli, så krävs det av oss som företrädare för Europaparlamentet att vi gör allt för att ge trovärdighet åt processen med att integrera Polen.
Här handlar det inte om ett exakt årtal.
Men man får inte hysa något tvivel om Europeiska unionens vilja att utvidga sitt område med fred och stabilitet till Centraleuropa och till Polen.
Tendensen i betänkandet om Polen, att uppmuntra dess politiker att påskynda den rättsliga anpassningen till EU och genomföra l ' acquis, liksom avtalet om avreglering av den polska jordbrukshandeln som framgångsrikt slöts för några dagar sedan, ger här positiva signaler.
Låt oss trots alla svårigheter inte glömma en sak: Polens anslutning skall dock omsorgsfullt kunna fullföljas så snabbt som möjligt, till gagn för Europas återförening.
