# ID: svediakorp-gov404686
# author: Bethell (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 719
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Föredraganden av betänkandet om Bulgarien, Geoffrey Van Orden, har bett mig att tala för hans räkning, eftersom han måste närvara vid försvarsdebatten på det konservativa partiets konferens i Bournemouth, England, i dag.
Bulgarien har gjort stora framsteg i sina förberedelser inför anslutningen.
Dagens resolution och betänkande inriktas på några av de mer kontroversiella frågorna, nämligen kärnsäkerhet, gränskontroller, behandlingen av minoriteter och frågan om korruption.
Ekonomiska frågor kommer att behandlas senare.
Bulgarien är angeläget om att gå med i Europeiska unionen och Nato.
Landet har redan visat sitt engagemang för regional säkerhet och stabilitet genom praktiska och politiska åtgärder, vilket bevisades under Kosovokonfliken, då Bulgarien ställde sig på de Natoallierades sida, kanske till skada för landets egna kortsiktiga intressen.
Sviterna efter konflikten, särskilt tilltäppningen av Donau, skadade den bulgariska ekonomin, och det är inte mer än rätt att världssamfundet ger ett brådskande bistånd.
Men Bulgarien har gett ett bredare bidrag genom Stabilitetspaktens mekanismer.
För att övergå till en annan säkerhetsaspekt, har Bulgarien också gjort stora framsteg i fråga om gränskontrollerna, med det ambitiösa målet att gränsövervakningen skall motsvara Schengenstandarden senast år 2001.
Detta har uppnåtts genom en grundläggande omorganisering av gränspolisen - från att tidigare ha varit en dåligt motiverad värnpliktsstyrka, är den nu en professionell frivilligtjänst.
Mycket av detta har genomförts med bistånd från Europeiska unionen.
Säkerheten vid Bulgariens gränser och övervakningens effektivitet och integritet är av avgörande intresse för unionen, med tanke på Bulgariens läge mitt på den främsta " genomfartsleden " till Västeuropa från Mindre Asien och Mellanöstern.
Inom sina gränser arbetar Bulgarien med minoritetsproblemet.
Den bulgariska regeringen har gjort ansträngningar för att övervinna problemen med utestängningen av den stora romerska folkgruppen, som grovt räknat utgör 4 procent av befolkningen.
Mycket mer måste göras.
Det kommer att ta tid innan fördelarna av de grundläggande förändringarna i Bulgarien blir märkbara för befolkningen som helhet.
Under tiden, i ett öppnare samhälle med större möjligheter, måste folket försäkras om att de som har makten, antingen i regeringen eller i administrationen, utövar sina befogenheter till förmån för landet som helhet.
Demokratin och marknadsekonomin är sjudande krafter i Bulgarien, men de är fortfarande nya och måste understödjas av hela befolkningens förtroende och tillit.
Misstanken om korruption är en ytterst destruktiv kraft, som måste angripas som ett brådskande ärende.
Det är inte sannare någonstans än när det gäller kärnkraften, där befogade farhågor om kärn- och miljösäkerhet riskerar att stjälas av antikärnkraftslobbyn.
Under de senaste veckorna har vi alla påmints om riskerna med ett överberoende av olja och om nödvändigheten av mångfald i energiförsörjningen.
Kärnkraftverket i Kozloduy står för hälften av den inhemska kraftframställningen i Bulgarien.
Säkerhetsöverväganden måste naturligtvis även fortsättningsvis sättas i främsta rummet, men även andra faktorer måste beaktas vid fastställandet av den lämpligaste långsiktiga energistrategin för landet.
Jag vill betona hur viktigt det är att Bulgarien bedöms på grundval av de egna meriterna, vad beträffar dess framsteg mot ett tidigt medlemskap i Europeiska unionen.
Om Europa vill gripa detta historiska tillfälle till utvidgning, och därigenom avlägsna de skiljelinjer som skapades av Sovjetockupationen och kommunistexperimentet, måste kandidatländerna ges en chans att komma med inom en rimlig tidsram.
Detta gäller för Bulgarien.
Avslutningsvis skulle jag vilja nämna ett mörkt moln som hänger över Europa, och jag talar här personligen.
För 23 år sedan gav sig bulgariska hemliga agenter ut på ett mördarstråt i Västeuropa, under vilket de attackerade vissa personer, inklusive min vän Georgi Markov, den välkände författaren och radiorösten, som mördades i fullt dagsljus på en gata i London.
Före detta Sovjetagenter har erkänt sin delaktighet i detta fega brott, men det har framkommit handlingar som riktar misstankar även mot bulgariska medborgare - kommunistregeringens bulgariska agenter.
Inga framsteg har gjorts när det gäller att lösa detta brott.
På varandra följande presidenter har lovat att vidta åtgärder, men ingenting har gjorts.
Jag kommer själv inte att kunna rösta för detta betänkande, såvida det inte görs framsteg för att lösa mordet på Georgi Markov.
