# ID: svediakorp-gov404683
# author: Schröder, Jürgen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 736
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, herr kommissionär!
Mitt ämne är Tjeckiska republiken och dess önskemål om medlemskap i Europeiska unionen.
Tjeckerna är inte bara mina direkta grannar, utan som medborgare i Sachsen har jag på sätt och vis i flera årtionden suttit i samma båt som tjeckerna.
Nu skulle jag vilja att tjeckerna så snart som möjligt kommer med i båten igen, men denna gång i en båt som är solid och där tjeckerna i stor utsträckning kan vara med och besluta om kursen.
Även om jag verkligen önskar dem lycka till måste ett betänkande om Tjeckiens framsteg på vägen in i Europeiska unionen naturligtvis vara så objektivt som möjligt.
Denna objektivitet har utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik bekräftat att den finns i mitt betänkande.
Härtill kommer att betänkandet berikats med hjälp av det arbete som gjorts av kolleger från alla grupper, vilket jag härmed tackar för.
Det gläder mig att betänkandet enhälligt antogs i utskottet den 14 september.
Den kritik som kommissionen 1999 utövade i sin regelbundna rapport upptogs visserligen inte entusiastiskt av Tjeckiska republiken, men man uppfattade den ändå som hjälp.
Sedan dess har Tjeckien tagit ett steg framåt.
Det har gjorts framsteg på det ekonomiska området.
Efter en treårig konjunkturnedgång växer ekonomin åter.
Av de central- och östeuropeiska kandidatländerna har befolkningen i Tjeckien, näst efter Slovenien, den näst högsta inkomsten per capita.
Som följd av en klok skattepolitik belöpte sig de utländska direktinvesteringarna förra året till mer än 5,45 miljarder euro.
Också beträffande privatiseringen av bankväsendet har en positiv utveckling ägt rum.
I fråga om kritiska punkter kan man i mitt betänkande läsa att Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att garantera en hög säkerhetsstandard för kärnkraftsanläggningar och även genomföra vederbörliga provningar av miljökonsekvenserna.
Vidare talas det om förbättringar av rättsväsendet, vilka krävs för att ta itu med problemet med korruptionen, som kommissionären redan gått in på, och för att uppnå en större demokratisk säkerhet.
Ett särskilt problem i Tjeckien, respektive vid den tjeckisk-tyska gränsen, är prostitutionen, i synnerhet barnprostitutionen.
Detta problem finns naturligtvis inte bara på den tjeckiska sidan, utan på båda sidor, så detta är ett problem som vi måste lösa gemensamt.
Det återstår en punkt, som alltid dyker upp när det gäller Tjeckien.
Det är problemet med romerna.
Där har vi i utskottet konstaterat att detta problem är ett komplext samhälleligt problem även i Tjeckien.
Vårt parlament stöder Tjeckiska republiken i dess ansträngningar att fortsätta att förbättra livssituationen för den romerska minoriteten, men vi uppmanar den tjeckiska regeringen att vidta fortsatta konkreta åtgärder för en ekonomisk och social integrering av romerna.
Det finns också en passus i mitt betänkande som tar upp Benesdekreten.
Det gläder oss att den tjeckiska regeringen är beredd att granska dessa dekret från 1945 och 1946 för att se i vilken mån de överensstämmer med gällande gemenskapsrätt och Köpenhamnskriterierna.
Här vill jag helt klart säga att denna punkt inte är någon sorts försök att bemästra det förflutna.
Det har ingenting med det att göra.
Det handlar uteslutande om dagen i dag och om morgondagen.
Det handlar för min del om - mina kolleger i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik har stött mig på denna punkt - att Köpenhamnskriterierna, som tjeckerna också har erkänt - fortsätter att gälla, och jag önskar att tjeckerna själva granskar sitt eget rättssystem, om så måste vara, sida för sida, för att undersöka om det någonstans finns något som har en diskriminerande karaktär.
Vi bör inte blanda oss i detta, absolut inte vi tyskar!
(Applåder)
Tjeckien har efter störtandet av det kommunistiska systemet för ett årtionde sedan upplevt omvälvningar som önskats och burits upp av majoriteten av befolkningen, men som samtidigt har krävt stora ansträngningar och bemödanden från just denna befolkning.
Många svagheter, som fortfarande kan märkas i detta land, är arvet från en diktatur som rått i flera decennier.
Därför bör politiker från den del av Europa, som råkade ut för ett bättre öde efter andra världskriget, vara måttliga med att uttala kritik mot länder som Tjeckien.
