# ID: svediakorp-gov404644
# author: Crowley (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 318
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Å min grupps vägnar vill jag säga att genomförandet av en ny EU-stadga om grundläggande rättigheter utan tvekan kommer att höja de mänskliga rättigheternas status och synlighet i Europeiska unionen.
Det sägs i Amsterdamfördragets artikel 6 att grundläggande rättigheter existerar inom unionen, och att de måste respekteras.
Även medborgare från kandidatländer i Central- och Östeuropa kan hämta inspiration från en sådan stadga.
Vi bör emellertid komma ihåg att Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som alla medlemsstater har undertecknat och införlivat i sin nationella lagstiftning, nu har funnits i nära 50 år och att den fungerar parallellt med FN: s förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg dömer vid möjliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de undertecknande länderna.
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har blivit en erkänd framgång.
Medborgarna från medlemsstater som hör till Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheternas länder hyser förtroende för denna konvention, och juridiken har byggts upp kring den.
Det viktigaste när det gäller stadgan för grundläggande rättigheter är att den inte strider mot Europakonventionen.
Det skulle i sig själv leda till större juridisk osäkerhet, något som skulle vara högst ovälkommet.
Skiljelinjerna måste dras upp mellan Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg och domstolen i Luxemburg.
Det svåraste problemet med denna nya stadga är inte dess faktiska innehåll utan frågan om dess juridiska status.
En bindande och allomfattande stadga med fullständigt juridiskt genomförbara rättigheter skulle kunna resultera i svårigheter i ett senare skede.
I Irland skulle det utan tvekan vara nödvändigt med konstitutionella ändringar, för att delar i utkastet till stadga skall kunna bli juridiskt genomförbara.
Kanske skulle det behövas folkomröstningar i andra medlemsstater.
Detta skulle kunna leda till ytterligare osäkerhet och ett misslyckande att ratificera stadgan på medlemsstatsnivå.
