# ID: svediakorp-gov404634
# author: Martinez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) De nationella räkenskaperna är magiska.
I några aggregat BNI, BNP, konsumtion, inkomster, tillskott till kapitalstocken, osv ... ger den en förminskad modell av ett lands ekonomiska liv.
Tack vare dessa räkenskaper kan man beräkna skattetrycket, andelen offentligt underskott eller skuldsättningen.
Räkenskaperna är med andra ord ett viktigt instrument när det gäller att stärka den ekonomiska, budgetmässiga och skattemässiga politiken.
Det är genom räkenskaperna som kriterierna från Maastricht kan tillämpas och det är framför allt genom dessa räkenskaper som Europeiska gemenskapen får sina mervärdesskatteinkomster och särskilt sin fjärde inkomst som bygger på BNP.
Men förfarandet för att upprätta dessa nationella räkenskaper måste ändå, både när det gäller beskrivna åtgärder och återgivna institutionella sektorer, vara identiskt från land till land.
Annars är det naturligtvis inte möjligt att göra någon jämförelse.
Därför krävs gemensamma principer för att registrera skatter och socialförsäkringsavgifter i de femton medlemsländerna.
Det är just innehållet i den förordning det här är frågan om.
Den gör systemet för de ekonomiska räkenskaperna inom det europeiska systemet för räkenskaper homogen.
Detta europeiska räkenskapssystem som funnits sedan 1970 ändrades 1995.
En rad problem uppstår.
Skall man exempelvis när det gäller att bedöma inkomsterna utgå från skattens genererande faktum eller inkasserandet.
Man vet till exempel att i Frankrike varierar siffran för skatteinkomster beroende på om man använder statistik från Styrelsen för offentliga räkenskaper eller den från de nationella räkenskaperna.
Det är därför ännu lättare att tänka sig variationerna mellan länder.
Särskilt som det ligger i staternas intresse att " fuska " för att underskatta beskattningsbar grund för mervärdesskatt eller för uttag grundat på BNP.
Rapporterna från revisionsrätten visar för övrigt hela tiden på dessa underskattningar från Grekland och Portugal.
I detta fall med ändring av förordningen från 1996 föreslår kommissionen att skatter och betalningar skall registreras med hänsyn, till att börja med, till de faktiska inkomsterna, snarare än till rätten till intäkter som erkänns utifrån den genererande faktorn.
Kommissionen föreslår också att man skall tillämpa en koefficient för andelen " ej indrivningsbar " för att inte underskatta verkligheten i underskottet, med tanke på kraven i Maastricht.
Det hela verkar vara rent tekniskt, men de politiska konsekvenserna är stora.
Andrabehandlingsrekommendation (A5-0232 / 2000) av Piecyk
