# ID: svediakorp-gov404619
# author: Kauppi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 351
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kommissionsordförande Prodi!
Såsom man i denna sal flera gånger tidigare har konstaterat, är stadgan om grundläggande rättigheter ett resultat av rent demokratiskt samarbete.
Stadgan bearbetades av ledamöterna från såväl vårt eget parlament som från de nationella parlamenten och regeringarna.
Detta samarbete ledde trots tvivlen till ett enastående resultat.
Man kan ställa frågan om man borde fortsätta tillämpa denna framgångsrika samarbetsmodell även i framtiden?
Många medborgare upplever Europeiska unionen som distant och byråkratisk.
Medborgarnas misstro gentemot unionen måste tas på allvar.
Vi bör fästa särskild uppmärksamhet vid relationerna mellan medborgarna och unionens organ.
Därför är jag också mycket glad åt att stadgan om grundläggande rättigheter betonar öppenhetsprincipen, fastän den kunde ges ännu större utrymme.
Trots kraven som även i dag framförts här i denna sal verkar det som om stadgan om grundläggande rättigheter inte blir rättsligt bindande, utan endast en politisk förklaring.
Ordet " endast ", som jag använde, kan trots allt ifrågasättas eftersom jag tror att EG-domstolen trots sin deklarationsmässiga karaktär i sin rättspraxis kommer att tillämpa artiklarna i stadgan om grundläggande rättigheter som bindande principer, med vilka domstolens tolkningar naturligtvis måste stämma överens.
Därigenom utvecklas de så småningom även de facto till rättsligt bindande rättsnormer.
Stadgan om grundläggande rättigheter är ett exempel på att unionen bär ansvar och omsorg för de mänskliga rättigheterna.
För att iakttagandet av mänskliga rättigheter ändå skall kunna övervakas även i praktiken måste unionen ha klara regler för eventuella sanktionsmekanismer gentemot medlemsstaterna.
För tillfället överväger rådet att inkludera en dylik mekanism i artikel 7.
Att komma överens om själva metoderna är bra, men man måste se till att systemet inte kan användas som ett politiskt slagträ.
Enligt ett gammalt finskt visdomsord skall man tänka först handla sedan.
För närvarande oroar det mig att man, om man genomdriver förslaget som Belgiens regering lagt fram beträffande dessa sanktionsmekanismer, handlar först och tänker sedan.
Jag hoppas att man ännu överväger sanktionsmekanismerna innan toppmötena i Biarritz och Nizza.
