# ID: svediakorp-gov404615
# author: Maij-Weggen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 469
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det informella toppmötet i Biarritz kommer säkert inte att medföra några genombrott.
Det skall ju förresten ske i Nice.
Det som dock kan ske vid det här toppmötet är att det läggs en grund för Nice och därmed är den här debatten också meningsfull för att föra fram vårt budskap från parlamentet.
När det gäller Biarritz så hoppas jag verkligen att det som återstår från Amsterdam snabbt kan lösas.
När det gäller antalet kommissionärer så räcker det med en kommissionär per medlemsstat för vår del.
Parlamentet klarar sig med högst 700 ledamöter.
Vidare, och det är den viktigaste punkten, skall all unionslagstiftning beslutas med kvalificerad majoritet med, och det är viktigt, medbeslutanderätt för parlamentet, jag hör nämligen här och där sägas att de två inte automatiskt sammanfaller.
Herr talman!
Något som också behövs är att man i Biarritz ser litet längre framåt.
Vi vet mycket väl att de nuvarande fördragen inte räcker till och att det i framtiden är nödvändigt att utveckla en bättre och annan struktur för unionen, en mer konstitutionell struktur som även tydligt visar vilka som är medlemsstaternas befogenheter och vilka som är unionens.
I det avseendet tycker jag att ordförande Prodi tagit ett bra första steg.
Herr talman!
Något om stadgan.
Jag har haft äran att vara med och arbeta på stadgan.
Jag vill i första hand tacka Roman Herzog och även Iñigo Mendez de Vigo för det utmärkta arbete som lagts ner och även för det sätt på vilket allt fler kompromisser görs.
Kommissionär Vitorinos roll var mycket positiv och resultatet är bra.
I stadgan fastställs medborgarnas värdighet, förbudet mot dödsstraff, medborgarnas fri- och rättigheter, skola, arbete och företagsamhet i alla medlemsstater, den mycket utökade artikeln om antidiskriminering, mycket mer omfattande än i Amsterdamfördraget samt jämlik behandling av män och kvinnor, inte bara på de traditionella områdena arbete, lön och social trygghet utan även på alla områden inom unionen, och det är en framgång.
Jag hoppas absolut, och det säger jag med eftertryck, att man verkligen skall få en möjlighet att en gång kunna införliva den här stadgan i fördragen.
Herr talman!
Avslutningsvis vill jag komma med en sista kommentar angående professor Prodis hjärteskri, hans varning, en välmenad varning, att sluta bekräfta och bygga ut mellanstatliga trender.
Jag skulle inte kunnat säga det bättre själv.
Det gör Europeiska unionens antidemokratiska karaktär bara större.
Prodi har verkligen byggt upp en skyddsmur mot det i dag, det hoppas jag Moscovici har förstått och jag hoppas också att den trenden skall brytas och vändas vid rådet i Nice och Biarritz.
