# ID: svediakorp-gov404598
# author: Kaufmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 428
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag måste säga att det var ett ögonblick av rörelse när konventet i går i Bryssel kunde godkänna förslaget till stadga.
Som ledamot av konventet hyste jag, det måste erkännas, under de senaste tio månaderna ibland stort tvivel om huruvida detta projekt skulle lyckas.
Men arbetet har slutförts, och jag vill här - om ni tillåter - tacka ledaren för vår delegation, herr Méndez de Vigo, så hjärtligt för hans personliga insats.
Stadgan om de grundläggande rättigheterna är i själva verket ett viktigt politiskt projekt för Europeiska unionens framtid.
Den gör medborgarnas rättigheter gentemot Europeiska unionens organ och institutioner översiktliga, och den sluter ett gap i det skydd människorna erhåller genom de grundläggande rättigheterna.
Föreliggande text är utan tvekan en förnuftig politisk kompromiss mellan de olika intresseriktningarna hos alla femton medlemsstaterna, mellan de olika politiska partierna och krafterna i unionen med sina olika samhällspolitiska koncept och värdeuppfattningar, och texten i stadgan har både sina starka och svaga sidor.
Jag anser att det finns en obalans till nackdel för de sociala grundläggande rättigheterna.
Man söker förgäves efter rätt till rättvis lön, även om detta slogs fast av alla stater i den sociala stadgan 1961.
Miljö- och konsumentskydd: Inga individuella rättigheter för medborgarna, och det är också beklagligt att asylrätten inte förankrats som privaträtt för medborgare från tredje land.
Å andra sidan ser jag också stadgans starka sidor.
Skyddet av de grundläggande rättigheterna för medborgarna kommer att motsvara Europeiska konventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och rentav ge ett bättre skydd.
Det finns rätt till strejk, det finns rätt att vägra värnplikt, och det gläder mig särskilt att den fullständiga jämställdheten mellan män och kvinnor har funnit vägen in i stadgan.
Jag ansluter mig till de föregående talarna.
Ur min synvinkel måste beslutet från Köln rättas till.
I Biarritz behöver vi en politisk signal i dubbelt hänseende: För det första måste en bred offentlig debatt äga rum om stadgan i unionen.
Medborgarna måste tas med i denna debatt.
För det andra behöver vi ett beslut så att stadgan kan bli en del av fördragen.
Men denna fråga anser jag också borde läggas fram för medborgarna för ett beslut.
Jag kan tänka mig att man exempelvis år 2004 vid Europavalen håller en folkomröstning i alla våra stater, för att rådfråga medborgarna om huruvida stadgan skall bli en del av fördragen.
(Applåder)
