# ID: svediakorp-gov404592
# author: Butel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 473
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När man hör de senaste dagarnas kommentarer skulle man kunna tro att det inte hänt något viktigt sedan den 28 september.
Ändå förefaller det mig som om Danmark just givit oss en lektion i demokrati.
Det danska folket tog tillfället som bjöds dem för att ge oss en tydlig signal, och det bör vi tacka dem för.
Genom att säga nej visade danskarna att man inte kan bygga ett Europa utan eller emot dem som lever där dagligen.
De visade att dagens Europa är inne på fel spår.
Snarare än att vara ett Europa för alla tenderar Europa att bli ett Europa för ett fåtal.
Låt oss för den skull inte gå till överdrifter.
Man är inte antieuropeisk bara för att man säger nej till en viss europeisk modell.
Att tro det skulle vara ett stort misstag.
De europeiska ledarna måste, så här inför Biarritz, ordentligt förstå det budskap som framförts till dem.
Utöver ett danskt nej är det ett upprop för ett verkligt Europa av skillnader, byggt på respekten för människor och deras mångfald, det är det som är Europas verkliga rikedom.
Det är denna rätt till skillnad och respekt som skall bilda underlag för all institutionell diskussion, bl.a. i Biarritz.
Det är grundläggande för att undvika Europas nuvarande avsteg, mellan harmonisering och likriktning, som med rätta upplevs så illa av européerna.
Det är tyvärr den väg som regeringskonferensen tycks vilja följa genom att fokusera på utvidgningen av den kvalificerade majoriteten.
Miljön kommer exempelvis inte att skyddas bättre för att man vill införa en politik i vilken man bortser från den ekonomiska verkligheten och folkens behov.
Låt oss därför dra nytta av de nuvarande diskussionerna inom regeringskonferensen för att äntligen omdefiniera ett system som nått sin gräns.
Den nuvarande strävan att utvidga omröstningen till kvalificerad majoritet kommer inte att föra Europa närmare medborgarna.
Den kommer i stället att ställa dem åt sidan som inte accepterar enhetstanken.
Denna interna spänning kommer inte att stärka Europa i de internationella förhandlingarna.
Mot ett Europa med hur många hastigheter vill ni få oss?
Det finns en rad vägar att utforska.
Det här är några.
Vi måste exempelvis acceptera och främja subsidiariteten.
Europa måste begränsa sina befogenheter till dem som staterna effektivt inte kan sköta själva.
Principen om fri rörlighet för varor och personer bör främja utbyte och upptäckt av andra kulturer, andra sätt att leva och inte likrikta allt.
Vi måste på nytt ge ordet till politiken.
Sammanfattningsvis måste vi lyssna till och bättre respektera folken, försöka förstå varför medborgarna vänder sig ifrån detta Europa.
Det är på det sättet vi kan göra framsteg tillsammans.
