# ID: svediakorp-gov404562
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 829
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka Piecyk för det arbete han lagt ned.
Frågan om inlandshamnar och de intermodala terminalerna är mycket komplex och jag skulle vilja understryka det breda samförstånd som vi har uppnått.
Alla tycker vi att det transeuropeiska transportnätet bör vara ett multimodalt nät.
Vi tror också att vi alla anser att det bör innefatta de huvudsakliga knutpunkterna.
Jag tror även att vi anser att de nuvarande bestämmelserna för de transeuropeiska näten avseende hamnar inte är tillfredsställande och att stärkandet av hamnarnas roll i nätet också kommer att tjäna till att stärka de transeuropeiska näten.
Jag tror att parlamentet och kommissionen är väldigt överens i de flesta delarna av debattens ämnesområden.
Vi är överens om att innefattandet av för många hamnar i nätet kan påverka begreppet transeuropeiskt och att man därför bör innefatta inlandshamnar av större strategisk betydelse.
Jag tror också att parlamentet och kommissionen är överens om att inlandsterminalerna är en viktig del i nätet och att de spelar en grundläggande roll i hela denna process.
I dag talar vi inte om ekonomiska stöd, men jag skulle med anledning av denna punkt vilja nämna att vi tror att detta ekonomiska stöd bör användas korrekt och inte inriktas på suprastrukturprojekt som i slutändan kan ge en negativ inverkan på konkurrensen.
Dock finns det några punkter i vilka det kan bli svårt att gå framåt.
Även om vi kan komma längre mellan parlamentet och kommissionen får vi inte glömma den grundläggande roll rådet spelar i detta beslutsförfarande.
Jag skall ge några kommentarer till de väsentligaste ändringsförslagen.
Ändringsförslag 4: att höja tröskeln för inlandshamnar från 300 till 500 tusen ton.
Det är ett förslag kommissionen helt och hållet kan godta.
Piecyks betänkande inför ett rättfärdigande för just denna idé i syfte att det inte skall bli för många anläggningar som i slutändan skall räknas till de transeuropeiska näten.
För kommissionen skulle det bästa vara att endast innefatta de hamnar som förutom att de har dessa begränsningar också är omlastningsanläggningar.
Vi tror att det inte är en ståndpunkt som kommer att accepteras av rådet men vi anser att mängden i sig inte är tillräcklig.
Vi tror att man måste innefatta en kvantitativ del och en kvalitativ.
Kusthamnar: ändringsförslagen 5, 9 och 10.
Vi skulle också kunna godta idén att höja tröskeln till 1,5 miljon ton eller 200 000 passagerare och vi skulle också kunna hålla med om avskaffandet av de uppdelningar i kategorier som rådet genomfört.
Det är en punkt som utan tvivel kommer att diskuteras senare i rådet.
Ändringsförslagen 6 och 7 återinför kartan på inlandsterminaler och kan godkännas av kommissionen, även om vi anser att det viktigaste problemet är att understryka att inlandsterminalerna är en integrerad del i nätet och att det inte är relevant huruvida de finns på en karta eller ej.
Vi anser att det är ett problem som är av underordnad betydelse.
Det viktiga är utan tvivel att de är en del i nätet.
Vi menar att en medelväg skulle kunna vara att överge kartan över intermodala terminaler och utforma texten på ett tydligare, mer bestämt sätt i riktlinjerna, genom att understryka att de intermodala terminalerna är en del i nätet i stället för att förleda oss in i en debatt om en karta som skulle göra saker och ting svårare.
Problemet med suprastrukturer som utesluts ur gemenskapsfinansieringen i ändringsförslagen 8 och 10.
Kommissionen kan också stödja dessa ändringsförslag och det är sant att vi trots det tror att det är en debatt som ger upphov till vissa svårigheter.
Vi stöder ändringsförslagens syften, men vi kan inte stödja formuleringen av dessa.
Å ena sidan eftersom vi anser att det är olämpligt att tala om finansiering i dessa riktlinjer, och för det andra eftersom vi anser att det inte är nödvändigt att göra denna hänvisning.
Sanningen är att de typer av projekt som parlamentet menar då det talar om suprastrukturer inte innefattas i projekten av gemensamt intresse och därför får de ingen finansiering.
Därmed är det en debatt som på sätt och vis är onödig.
En kommentar om ändringsförslag 15.
Ändringsförslag 15, som mål, är godtagbart av kommissionen.
Vi anser att idén är rätt även om vi även här när det gäller utformningen måste analysera den noggrannare för att undvika problem.
Avslutningsvis när det gäller gemenskapens kostnader och de offentliga stöden och den fråga som rör konkurrensen anser vi att det också är viktigt, att det måste diskuteras i framtiden och därför tror vi att man måste arbeta vidare för att nå en lösning på denna och återstående frågor, med beaktande av den ena och andra partens intressen.
Vi tror också att en överenskommelse är möjlig med grund i det utmärkta arbete som parlamentet har genomfört.
