# ID: svediakorp-gov404527
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-10-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 984
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För det första skulle jag vilja tala om att kommissionen med tillfredsställelse tagit emot betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor.
Tack så mycket herr Skinner och fru Kauppi för era kommentarer.
I båda fallen ges gemenskapens strategi för utveckling av riskkapital i den Europeiska unionen ett tydligt stöd.
Jag har trott mig ana ett tydligt samförstånd när det gäller den viktiga roll som riskkapital kan spela som motor i den ekonomiska tillväxten och i konsekvens med det som motor för sysselsättning.
Som ledamöterna känner till, och som har nämnts i ett antal inlägg, lade det Europeiska rådet i Lissabon särskild vikt vid att driva på vårt arbete att sätta i gång riskkapitalet i syfte att åtgärdsplanen skall vara avslutad år 2003.
Några av ledamöterna har talat om möjligheten att skynda på det.
Det är ingen tvekan om att detta påskyndande är beroende av medlemsstaternas kapacitet att sätta i gång vissa av sina åtgärder.
Kom dock ihåg att åtgärdsplanen för riskkapital är tidigare än Lissabon, eftersom den är från 1998.
Men omständigheterna tidigare är inte lika intressanta som vad vi skall göra i framtiden.
Och därför skulle jag vilja tala om för er att kommissionen kommer att skicka ett meddelande till rådet och till parlamentet om de framsteg som gjorts inom området för riskkapital, i enlighet med syftet i Lissabon.
Meddelandet skall innefatta en jämförbar övervaknings- och utvärderingsmekanism för att exakt lära känna vad som håller på att ske i varje medlemsstat.
Det gör det möjligt för oss att dra rätt slutsatser och införa den bästa praxis som införts i andra länder i de länder som så vill.
En viktig fråga som det hänvisats till är den tillväxt som uppstått ur riskkapitalet under 1999 och som otvivelaktigt är grundläggande.
Om vi analyserar siffrorna i absoluta tal borde vi vara mycket nöjda med resultatet.
Men när vi jämför med Förenta staterna, som några av er gjort, måste vi erkänna att skillnaden är betydande och vårt grundläggande mål bör vara att minska dessa skillnader som vi fortfarande uppvisar i förhållande till Förenta staterna.
Därför är det nödvändigt att genomföra ett antal konkreta åtgärder och den första och grundläggande är att integrera riskkapitalmarknaden i Europeiska unionen.
Några av er har talat om två konkreta exempel som jag skulle vilja uppmärksamma.
Det som handlar om pensionsfonderna och möjligheten att ha ett effektivare gemenskapspatent som möjliggör en bättre användning av riskkapitalet.
När det gäller pensionsfonderna vill jag tala om att kommissionen denna vecka bör anta förslaget till direktiv som ger pensionsfonderna större investeringsmöjligheter i värdepapper i hela unionen.
Vi talar naturligtvis om kompletterande pensionsfonder och vi talar inte om en skyldighet att göra det.
Vi talar om att undanröja nuvarande hinder och därför bör inte de problem några av er nämnt om framtida risker uppstå.
Naturligtvis kräver öppnandet av riskkapital ett korrekt uppträdande av förvaltarna i syfte att minimera de möjliga risker som skulle kunna uppkomma.
När det gäller gemenskapspatentet vill jag bara nämna att redan i juli antog kommissionen ert förslag om gemenskapspatentet.
Vi anser att det är ett grundläggande instrument för att minska kostnader, säkra och öka den rättsliga säkerheten i de innovativa företag som verkar inom unionen.
Onekligen ger gemenskapspatentet upphov till praktiska problem.
Några av er har redan nämnt så komplicerade frågor som reglerna för språkanvändningen, men den är tyvärr inte ett problem vi kan ge oss in på för närvarande.
Dessa två konkreta frågor bör dock inte innebära att vi glömmer andra aspekter som ledamöterna har uppmärksammat, som förbättringen av den ekonomiska, regelmässiga och normgivande omgivningen, som är grundläggande för att riskkapitalet skall få samma dynamik som i Förenta staterna.
De reglerande, administrativa och skattemässiga svårigheterna för investeringar i riskkapital är ett av våra hinder i Europa.
När det gäller dessa samt de kulturella hindren, som utan tvivel finns, borde existensen av denna information med en jämförande situation i de olika medlemsstaterna göra det möjligt för oss att mer detaljerat lära känna god praxis i var och en av de olika medlemsstaterna för att uppnå ett bättre praktiskt resultat.
Det skulle i slutändan som resultat ge en ökad användning av riskkapital i unionens länder.
Någon av er har också nämnt problemet med den offentliga finansieringen när det gäller riskkapital och utan tvivel måste man tydliggöra den offentliga finansieringens förenlighet med all normgivning som rör konkurrensen.
Några av er frågade varför den offentliga finansieringen endast var ett supplement till den privata.
Det är ingen önskan att utesluta utan endast en önskan att på bästa sätt använda disponibla resurser.
Det verkar inte rimligt att den offentliga finansieringen skall konkurrera med den privata finansieringen vid finansiering av riskkapitalprojekt, och vi bör använda den offentliga finansieringen till de projekt som det är svårast att få finansierade av den privata sektorn.
Ur unionens synvinkel funderar vi över bästa sätt att använda tillgängliga instrument, särskilt Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.
Kommissionen kommer också i mitten av oktober att publicera ett andra meddelande som vi skall sända till rådet och parlamentet.
I det analyserar vi de olika finansieringsinstrumenten som förvaltas av kommissionen och framtidsutsikterna i denna så fundamentala fråga som riskkapitalet är.
Avslutningsvis vill jag nämna att jag anser att betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor är ett utmärkt och viktigt bidrag, och oerhört konstruktivt för arbetet med att utveckla riskkapitalmarknaden.
Det är glädjande att se att detta utskotts rekommendationer till stor del sammanfaller med våra förslag till åtgärdsplan för riskkapital och jag skulle vilja tacka såväl den ansvarige för betänkandet som alla ledamöterna i utskottet för deras deltagande i denna debatt.
