# ID: svediakorp-gov404297
# author: Graefe zu Baringdorf (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 552
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När vi fick kommissionens förslag, gnuggade vi oss i ögonen.
Aktiva förädlingsaffärer, vad betyder väl det?
När jag hade läst in mig något mer på materialet, var jag mycket förvånad över innehållet.
Hittills hade det varit klart: Industrin köper produkter, som tillverkas i EU.
Genom exportbidrag får de sedan möjligheter att konkurrera på den så kallade världsmarknaden.
Nu säger kommissionen att pengarna inte längre räcker, eftersom vi i Marrakech har ingått ett åtagande, och nu måste vi komma på någonting.
Då får ni en idé och säger: OK, industrin köper inte längre jordbrukets råvaror på EU-marknaden, utan på världsmarknaden, till vilken EU å sin sida nu exporterar grundämnen och råvaror och med sin dumpning också är medansvarig till världsmarknadspriset.
Nu skall industrin kunna köpa där, de inhemska produkterna förblir orörda, och av dessa produkter gör den sedan förädlade produkter och för ut dem på världsmarknaden.
Först trodde vi inte det var möjligt.
Vi ägnade oss sedan i utskottet mycket aktivt åt detta, men det som jag nu förklarar för er, är det som kommissionen ville ha.
Vi försökte sedan diskutera om det inte också vore möjligt att köpa produkter inom EU till världsmarknadspriser, så som den kemiska och farmaceutiska industrin kan göra, så att vi åtminstone kan minska på de produkter som här till en del finns i överflöd - fastän vi totalt sett inte producerar några överskott, men där det på vissa områden finns överskott.
Nej, det ville man inte ta med i förhandlingarna inom WTO: s ram.
Det föreslogs en skenbart elegant lösning, som i någon mån motarbetar WTO-förhandlingarna.
Det finns en passus i motiveringen till denna förordning där det sägs: Gemenskapens preferens får inte saboteras, och det får inte heller ske några störningar på den europeiska marknaden.
Om jag köper produkter på annat håll som här finns i överflöd, då kan jag ju inte utgå från att det inte leder till störningar på marknaden!
Det tycks mig vara en nödlösning, som min grupp inte kan acceptera.
Jag vill uttrycka min uppskattning av föredraganden.
Souchet är en person som alltid arbetar för jordbrukets intressen, för mina begrepp ibland något traditionellt, men jag vill uttala min högaktning för er.
Ni har gjort stora insatser för bondejordbruket i Europa, och i den andan röstar vi också för de ändringsförslag som vi har lämnat i utskottet.
Vi röstar för ert betänkande.
Men vi kommer att avvisa lagstiftningsresolutionen.
På den här punkten måste vi åtminstone också en gång säga nej, eftersom vi totalt sett inte betraktar det som en balanserad och förnuftig lösning, och eftersom vi totalt sett också anser och befarar att priserna inom EU än en gång direkt sätts under tryck via denna mekanism.
Vi kommer att föra nästa prisdiskussion och nästa diskussion om huruvida priserna på våra produkter inom EU inte är för högt satta.
Men vi borde egentligen diskutera om inte realisationspriserna på världsmarknaden kräver en prisdiskussion, eftersom ingen i världen kan producera på ekologiskt och socialt förnuftiga villkor på dessa premisser.
