# ID: svediakorp-gov404262
# author: Karas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Till att börja med vill jag tacka föredraganden Evans så hjärtligt för hans betänkande och även för hans inlägg här, som redan placerar in detta betänkande och kommissionens meddelande i den större ramen med den erforderliga reformen inom konkurrenspolitiken.
Vi känner till den hastighet med vilken den globala ekonomin förändras, och inser därför också den tilltagande betydelsen av forskning och utveckling, av samarbete mellan företagen och nödvändigheten av att företagen specialiserar sig, och därigenom också behovet av överenskommelser om specialisering.
Konkurrens är inte något självändamål för oss, utan ett medel för tillväxt och sysselsättning, och den som liksom kommissionsledamoten och vi arbetar för en fungerande inre marknad enligt organisationsmodellen med en social marknadsekonomi, är inte för en gränslös konkurrens, utan för en konkurrens inom ramen för de nödvändiga ordningspolitiska principerna med ansvar också gentemot framtiden och medmänniskorna.
Det har i dag redan sagts att reformen kan ses mycket positivt och att det är nödvändigt med samarbete mellan företag, att meddelandet ger företagen större frihet i deras samarbetsöverenskommelser och att den leder till förenkling, flexibilitet och avreglering.
Det har vi på pluskontot.
Men vi har också kritik och önskemål.
Några har föredraganden berört; jag vill än en gång understryka dem.
För det första, herr kommissionär, anser vi att människorna i samband med det ökande egna ansvaret längtar efter rättssäkerhet.
Jag undrar därför om den olika behandlingen av horisontella och vertikala begränsningar verkligen leder till mer rättssäkerhet, eller om det inte vore bättre för båda med en förordning om gruppundantag.
För det andra kräver vi att utnyttjandet av resultaten inte skall begränsas till fem år, utan utvidgas till tio år.
Vi uppmanar er att genom ett tillägg i riktlinjen entydigt klarlägga att de ömsesidiga eller endast ensidiga underleverantörsöverenskommelserna - kortfattat benämnt " kompisleveranser " - inte skall beröras av förbudet i artikel 81.2, och vi företräder åsikten - även i betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor - att ni skall ta definitionen av marknadsandelen i övervägande.
Vilken marknad menar vi?
Inköpsmarknaden, försäljningsmarknaden, den nationella marknaden eller den regionala marknaden?
Var och en av oss vet att marknaden för de berörda företagen ständigt förändras, och vi befarar också att det genom riktlinje 122 och 141 fastslås en godtycklig tröskel för marknadsstyrkan om 15 procent.
Vi anser att det är nödvändigt att tänja ut denna tröskel, på samma sätt som övergångsbestämmelserna bör utvidgas till minst två år, så att man tar full hänsyn till avsikterna i dem.
