# ID: svediakorp-gov404236
# author: Marinho (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 337
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Jag skall inte diskutera de grundläggande frågorna i förslaget till förordning, de har analyserats och diskuterats grundligt i utskottet och i kammaren i ett förfarande som slutade med omröstningen om parlamentets yttrande i november förra året.
Det är bättre att vi, liksom föredraganden Pirker och kommissionen, uttrycker vår oförståelse inför det faktum att rådet i den nya texten förbehåller sig befogenheterna att genomföra Eurodacförordningen och därigenom överger det system som tidigare planerats, där denna befogenhet hörde till kommissionen.
Å ena sidan för att parlamentet, såsom redan har påpekats här, får minskade rättigheter, nämligen rätten till information.
Kommissionen är tvungen att i allmänna termer rapportera om kommittéernas arbeten eller om presentationen av viktiga förslag och åtgärder till rådet enligt artikel 7 i beslutet om kommittéförfarandet.
Med denna nya text försvinner givetvis denna möjlighet.
Dessutom saknas det rättsligt sammanhang och framför allt, stöd i lag för dessa överföringar av befogenheter.
Artikel 1 i beslutet om kommittéförfarandet har inte respekterats, och likaså kränks fördragets artikel 202 då ingenting sägs om de skäl som motiverar detta förfarande i detta specifika fall.
För oss gäller fortfarande den allmänna idén om kommissionens karaktär: fördragens väktare, lika nära alla medlemsstater, självständig, oberoende och en försvarare av gemensamma intressen, det är kommissionens snarare än medlemsstaternas roll att, genom att överskrida gränser och nationella särdrag, arbeta fram tillräckliga skyddsbestämmelser för att hantera frågor som strider mot de grundläggande friheterna.
Rådet har visat sitt misstroende.
Utan att vilja agera snedvridet, kanske man är ute efter en process i denna fråga, och öppnar dörren för ett nästan säkert överklagande till EG-domstolen för att förhala en allmän tillämpning av de nya gemenskapsbestämmelserna om asylrätten.
Ibland är politiken vad den synes vara!
Tyvärr, herr kommissionär, och det är inte ert fel, är detta en fråga där ni inte kan lugna oss.
