# ID: svediakorp-gov404156
# author: MacCormick (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 459
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag hoppas att det inte kommer skorra alltför illa, men det förefaller mig som om debatten så här långt har varit överdrivet självbelåten.
När jag plockade upp dagordningen och läste frasen " året för livslångt lärande " framstod den för mig som en oxymoron liknande frasen " militär underrättelsetjänst ".
Ett år förefaller vara en kort tid för projektet.
Frågan är: hur värdefulla är dessa " året för ... " projekt när ansökningshandlingarna för finansiering måste vara inlämnade inom en tidsperiod av tre månader och allt måste genomföras inom loppet av ett år.
Jag har befunnit mig på mottagarsidan av sådana system, både i egenskap av universitetslärare och när jag var engagerad i en pedagogisk och social välgörenhets- inrättning.
Utifrån de människors perspektiv som försöker utföra själva arbetet så kan dessa utmaningar, med väldigt kort varsel och innehållande mycket få förklaringar till hur ansökningarna skall göras och vilka kriterier som skall tillämpas, göra minst lika mycket skada som nytta.
Efteråt kan man alltid peka på det faktum att pengar lagts ut och att pengar kommit in och att goda saker uppnåtts.
Men kunde saker ha gjorts bättre?
Båda utskottsdokumenten - utskottsbetänkandet och det understödjande yttrandet från det rådgivande utskottet - riktade uppmärksamheten på det faktum att den utvärderingsmetod som använts av kommissionen inte varit särskilt exakt och att de fastslagna kriterierna inte är särskilt tydliga.
Detta betyder inte att vi inte bör göra dessa saker, men vi bör göra dem bättre och reflektera oerhört noggrant över vad som bäst kan göras inom gemenskapen och vad som kan göras på lägre nivåer, och då inte på medlemsstatsnivå eller i självständiga regioner inom medlemsstaterna, utan ända ner på skolnivå, gymnasium och universitet.
Min valkrets har just gått igenom en allvarlig kris vad gäller dess utbildningsbedömning, detta delvis beroende på bristen av ordentliga samråd med klasslärarna.
Storslagna idéer som kommit från högre ort och som inte på ett adekvat och rigoröst sätt prövats i praktiken kommer alltid att misslyckas, ibland med förödande konsekvenser för individer och samhälle.
Subsidiariteten är viktig, särskilt inom ett område som utbildning och livslångt lärande.
Och vi glömmer bort det på egen risk.
Nätverksverksamhet kan var nyttigt vad gäller informationsspridning angående praktiska tillämpningar, men vi får inte lura oss själva att tro att ett år av livslång inlärning kommer att göra en verklig skillnad.
Den kan bara komma genom folkets engagemang på gräsrotsnivå.
De är dessa människor vi måste respektera uppmuntra och stödja.
Vi är alla för ett livslångt lärande, men låt oss inte vara alltför självgoda nu när bevismaterialet är så tunt.
