# ID: svediakorp-gov404151
# author: Lage (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 397
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ärade ledamöter!
Enligt den traditionella uppfattningen om utbildning upphörde studentens lärande i slutet av skoltiden.
Förvisso fanns det en liten elit som fortsatte att skapa och att förmedla eller erövra ny lärdom och nya kunskaper.
Men för den stora majoriteten innebar avskedet från skolan slutet på det formella lärandet.
Saker och ting har förändrats radikalt.
Skoltiden har utvidgats och förlängts.
Det har uppstått nya källor till kunskapsinhämtning och utbildning.
Den som inte hänger med i denna rörelse, dessa nya krav, löper risken att marginaliseras, sänka sitt yrkesvärde, förlora sin sociala status och få ett fattigare intellektuellt liv.
Det sägs nu mycket riktigt: vi är på väg in i ett kunskapssamhälle.
Men den store filosofen Nietzsche varnade oss: " Det är omöjligt att skapa en civilisation grundad på kunskap ", sade han.
Varningen bör leda till eftertanke.
Även om det i dag inte finns något alternativ till vetenskapsutvecklingen, så kan inte det livslånga lärandet, när vi ökar våra kunskaper och information, reduceras till ett simpelt inhämtande av användbar kompetens, utan det måste ingå i en kultur, i en samling av värden som ger mening åt människans samhällsliv.
Den livslånga utbildningen och lärandet har alltså blivit en viktig faktor som länderna inom utbildningsorganen och städerna inte längre kan underskatta.
Därför utgör Europeiska året för livslångt lärande en viktig milstolpe och ett symboliskt ögonblick i européernas erövring av vetenskapen i denna nya verklighet.
Den teoribildning som föregick och följde det europeiska året och det intresse som väcktes i skolor och medborgarorganisationer har varit ett viktigt bidrag till dess genomförande.
Det livslånga lärandet har definitivt gjort sitt inträde i politikernas, pedagogernas och företagarnas språk.
Och ännu viktigare, i det gemensamma språket.
Det livslånga lärandet har blivit ännu ett instrument för att kämpa mot skolmisslyckande, övergivandet av skolan och analfabetismen.
Det är alltså i dag ett gott skäl.
Därför var detta initiativ värdefullt, lägligt och fruktbart.
Dess syften har uppnåtts, det som saknades i pengar har kompenserats genom mobiliseringen av den goda viljan och av den uppslutning det har fått.
Gränsen mellan den första utbildningen och senare utbildningsperioder är i dag passerad.
Utbildning ...
(Talmannen avbröt talaren.)
