# ID: svediakorp-gov404129
# author: Ford, Glyn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag välkomnar rent generellt kommentarerna både från föregående talare och kommissionär Nielson, som gjorde ett uttalande på kommissionens vägnar.
Jag är inte lika övertygad som kommissionär Nielson, om att våldet faktiskt är över i Fiji.
Jag fick i förra veckan möjlighet att, tillsammans med en rad kolleger från olika partier och grupper, träffa premiärminister Mahendra Chaudhry som rapporterade till oss att våldet mot Indo-fijianerna fortfarande pågår i Fiji.
För det andra håller jag inte med om att det finns grundläggande etniska motsättningar i Fiji.
Jag tycker det verkar som, om man tittar på orsaken till statskuppen, att man bör hålla ett öga på pengarna istället för de etniska relationerna.
Jag välkomnar det faktum att artikel 366 i Lomékonventionen kommit i fråga.
Om vi ser tillbaka på historien om vad som hände i Fiji, så såg vi Fijis labourparti vinna en storslagen valseger i de allmänna valen i maj 1999, då det tillsammans med sina stödpartier erhöll 58 av de 71 mandaten, vilket innebar att den sittande högerregeringen fick överlämna makten.
Efter valet har det skett systematiska försök att destabilisera den nya regeringen, ledda av element från det tidigare regeringspartiet och extremnationalistiska grupper, under den luddiga förevändningen att man vill skydda inhemska intressen.
Det är intressant att även om Mahendra Chaudhry är indo-fijian, så är 12 av de 18 ledamöterna i hans kabinett, så att säga, inhemska fijianer och en majoritet av ursprungliga fijianska parlamentsledamöter stödde faktiskt regeringen.
Destabiliseringsoperationen finansierades av vissa delar av näringslivet, som blivit skrämda av regeringens genomgripande program för sociala reformer och fattigdomsbekämpning och av dess nära anknytning till fackföreningsrörelsen.
Denna finansiering leddes av företagsgrupper som konkurrerade om rätten att få exploatera mahogny- och ursprunglig lövskog.
Polisen och militären misslyckades märkligt nog med att skydda och försvara regeringen.
Tillsammans med George Speight och hans grupp, när folkets koalitionsregering togs som gisslan den 19 maj, fanns medlemmar av militärens kontrarevolutionära stridande enhet.
Det som hänt i Fiji är inget annat än en militärkupp av det militära industrikomplexet.
Det är faktiskt som ett andra Chile i liten skala.
Som ett resultat har 1997 års författning rivits upp.
En regering har installerats av militären och den kontrolleras effektivt av de som stöder kuppen, och militären försöker att välta över skulden genom att anklaga en liten del av de som är inblandade, dvs. gruppen kring George Speight.
Jag anser att parlamentet, kommissionen och ministerrådet måste stödja den labourledda folkkoalitionens förslag till ett återupprättande av 1997 års författning och, i en anda av nationell försoning, till ett bildande av en heltäckande koalition som skall regera i Fiji.
Om inte denna glidning mot en form av apartheid i Fiji stoppas, där indo-fijianerna som nästan utgör halva befolkningen fördrivs från sina hem och arbeten, så bör vi kräva att få stöd till sanktioner mot den nuvarande regeringen.
Vi bör stödja de åtgärder som vidtagits av Nya Zeelands premiärminister Helen Clark för gemensamma aktioner på bilateral, regional och global nivå, vilka bör omfatta, som van Hecke sade, kraftfulla sanktioner som riktas mot de som deltagit i kupperna, vilka förvägrar dem friheten att resa, fryser utländska tillgångar och hotar dem när de anhålls på grundval av tillämpning av FN: s konvention om tagande av gisslan.
För det andra bör Fiji bannlysas från alla internationella idrotts- och kulturevenemang.
För det tredje bör man stoppa allt ekonomiskt och militärt bistånd till och genom den nuvarande regeringen.
Fiji-frågan är inte bara viktig i sig, utan därför att den kommer att skapa ett prejudikat om huruvida halvhemliga blivande kupper enligt liknande premisser kommer att genomföras, och om huruvida Europeiska unionen och resten av den utvecklade världen är redo att ta itu med frågan om inhemska rättigheter - tredje världens variant av den rasism som hotar oss alla.
