# ID: svediakorp-gov404076
# author: Marset Campos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 369
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När president Pastrana talade inför parlamentet lovade han att arbeta för freden i sitt land men glömde att nämna frågor av tämligen allvarlig karaktär.
För det första att det yttersta ansvaret ligger hos regeringen som skyddar kränkningar av de mänskliga rättigheterna, tortyr, kidnappningar och mord som begåtts av paramilitära grupper tillsammans med armén.
För det andra att lösningen på så pass allvarliga problem som kokainodlingen och våldet endast kan komma från fredssamtalen med FARC (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia (Colombias militära revolutionära styrkor)) och ELN (Ejército de Liberación Nacional (nationella befrielsearmén)).
För det tredje att regeringen tillsammans med Förenta staterna höll på att upprätta Colombiaplanen för ett militärt ingripande i området bakom ryggen på det colombianska parlamentet, i skymundan för den europeiska uppfattningen och världens uppfattning.
Av den anledningen och med tanke på den fara för en vietnamisering av Latinamerika som Colombiaplanen innebär, är det nödvändigt att agera med hjälp av tre konkreta förslag.
För det första att all hjälp till Colombia från Europeiska unionen kommer att beviljas så snart fredsavtalet har undertecknats mellan regeringen, FARC och ELN.
För det andra att Europeiska unionen måste fördöma Colombiaplanen och kräva att en fredlig lösning på konflikten förhandlas fram för att undvika en militär upptrappning.
För det tredje bör Europeiska unionen kräva av president Pastrana att alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna skall upphöra från de paramilitära gruppernas sida i hans land, och att det blir ett slut på de dystra världsrekorden med tusentals offer, en siffra som ökar varje år.
Därför tillåter jag mig dessutom att tillägga - något som redan har påpekats, men jag anser att det bör omvandlas i praktisk handling - att Europeiska unionen bör inrätta ett observatorium för mänskliga rättigheter i Latinamerika som kopplas till det Förenta nationerna redan har.
För det finns så många länder, och då i synnerhet Colombia, som inte uppfyller garantin om respekten för demokratin och de mänskliga rättigheterna, att det är vårt ansvar att på lämpligt sätt hjälpa detta område som är viktigt både för oss och för världen.
