# ID: svediakorp-gov404057
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 579
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Efter ändringar i sista minuten och en försening på nio timmar, undertecknade huvuddelen av parterna som deltagit i de tvååriga samtalen ett nedbantat fredsavtal i Arusha den 28 augusti.
Kommissionen välkomnar undertecknandet av fredsavtalet och betraktar det som ett viktigt preliminärt steg i den långa och svåra förhandlingsprocessen för att få ett slut på konflikten mellan Burundis Hutu-minoritet och Tutsi-majoritet.
Vilket sagts under denna diskussion finns det emellertid fortfarande vissa mycket viktiga frågor som är olösta, som t.ex. den rörande vapenvilan, som utgör den största luckan i avtalet, amnesti, sammansättningen av den nationella församlingen, avtalets varaktighet och den tillfälliga regeringens ledarskap - inga små frågor.
Trots antalet och betydelsen av dessa frågor, representerar undertecknandet en viktig händelse som innebär ett slut på Arushaprocessen men inte på själva förhandlingarna.
Dessa kommer att fortsätta, huvudsakligen i Bujumbura, och förhoppningsvis säkerställer detta att burundierna själva får ett större inflytande under processen.
Detta har utgjort ett problem vid många tillfällen under den långa processen.
Den vägran att underteckna avtalet av extremistpartierna har oroat kommissionen och man bör ta alla tillgängliga initiativ för att se till att de gör det.
Två tutsipartier skrev under avtalet följande dag.
Samtalen om vapenvila är planerade att hållas den 20 september i Nairobi.
De regionala presidenterna Moi och Thabo Mbeki betonar deras betydelse.
Framsteg i detta avseende betraktas som ett villkor för att man skall kunna börja genomföra fredsavtalet, utplacering av FN: s fredsbevarande styrkor och en fullständig återgång till utvecklingssamarbetet.
Europeiska gemenskapen är på detta stadium beredd på en teknisk nivå att gradvis återuppta ett omfattande samarbetsprogram som samordnas med andra biståndsgivare.
Förutom ett rehabiliteringsprogram på 48 miljoner euro, vars genomförande har inletts, är EG i färd med att slutföra förfarandena för ett frisläppande av 50 miljoner euro i Stabexmedel för att få igång ekonomin i glesbygden.
Kommissionen håller på att utarbeta ett strategidokument som stöd till genomförandet av fredsavtalet, i vilket man koncentrerat sig på demobilisering och social och ekonomisk återuppbyggnad av Burundi samt statliga reformer.
Kommissionen kommer, till sist, att hålla ett informellt sammanträde mellan biståndsgivare på teknisk nivå i Bryssel den 15 september.
Syftet med detta är att rapportera om programmets genomförande, att förbättra samordningen mellan biståndsgivarna, att utarbeta en gemensam strategi för att bidra till genomförandet av fredsavtalet och förbereda ett rundabordssamtal på hög nivå mellan parterna och biståndsgivarna, vilket skall äga rum i Paris i höst.
Vi är organiserade för att kunna öka det faktiska samarbetet.
Jag kan berätta för parlamentet att vi ser detta som ett bra fall att försöka visa hur man på ett bättre sätt hanterar övergången från fasen med humanitärt bistånd till skapandet och det gradvisa införandet av ett framåtblickande långsiktigt utvecklingssamarbete.
Vi försöker ge alla signaler vi kan till organisationer som t.ex.
UNHCR så att dessa organiseras på ett bra sätt, såväl som andra biståndsgivare i denna situation, vilket ni har förstått från vad jag har sagt.
Samordningen är oerhört viktig, eftersom vi fortfarande befinner oss i en situation där den rätta balansen och de rätta signalerna till parterna i processen i Burundi är lika viktig som de pengar vi försöker att uppbåda.
Detta är ett mycket fokuserat initiativ, genom vilket vi försöker att göra det som situationen kräver.
