# ID: svediakorp-gov403987
# author: Grossetête (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Kompromissen från förlikningsförfarandet, den sista lagstiftningsetappen, är resultatet av en lång och svår förhandling mellan Europaparlamentet och ministerrådet.
Den är långt ifrån tillfredsställande och utgör bara i mina ögon ett första steg som vad gäller vissa aspekter dock går i rätt riktning.
Även om man måste lyckönska till de beloppsangivna mål som har fastställts (85 procent av vikten av de fordon som tillverkats efter 1980 bör återvinnas, återanvändas eller upprustas fram till år 2006 och 95 procent fram till år 2015), beklagar jag emellertid vissa hycklande bestämmelser som förespråkades av PSE och stöddes av de socialistiska och socialdemokratiska regeringarna.
Ministerrådet var nämligen orubbligt i fråga om att det skulle vara gratis för ägaren att lämna in sitt uttjänta fordon.
Denna bestämmelse är demagogisk.
Den utgår förvisso från en god vilja gentemot konsumenterna, men den är fullständigt orealistisk.
I direktivet anges nämligen att kostnaden för omhändertagandet kommer att fullt ut vila på tillverkarna.
De kommer inte att kunna göra annat än att övervältra åtminstone en del av dessa kostnader på inköpspriset för nya fordon.
Sålunda långt ifrån att uppmuntra till inköp av den nya generationens fordon, som är mindre förorenande, är denna åtgärd en förtäckt belöning till dem som har gamla fordon, som är de mest förorenande.
Ministerrådet anslöt sig slutligen till de europaparlamentariker som sedan första behandlingen begärde att veteranbilar uttryckligen skulle uteslutas från direktivets tillämpningsområde.
Det ändringsförslag som jag har ingett och försvarat ingår i själva verket till fullo i den slutliga texten.
Mer allmänt saknas ambitioner i direktivet.
Det är exempelvis fullständigt dödläge om problemet med övergivna skrotbilar som stör landskapet.
Utan hänsyn till principen om att förorenaren skall betala, fortsätter kostnaden för att forsla bort dem att ligga samtliga skattebetalare till last.
Det är beklagligt att man vare sig i detta direktiv eller i direktivet om att föra avfall till avstjälpningsplatser har tänkt på detta problem som dock har katastrofala miljökonsekvenser i en stor del av Europa.
Betänkande (A5-0218 / 2000) av De Roo
