# ID: svediakorp-gov403943
# author: Fraisse (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 423
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Det finns en fråga som är gemensam för de båda betänkandena som jag skulle vilja understryka.
Den rör sig om berättigandet av idrottens särdrag som jag skulle vilja att vi betonade i dag.
Idrottens särdrag kommer i första hand från idrottens system, den sociala pyramid som utgörs av uppbyggnaden av en liten klubb i ett område eller en stad och ända fram till de stora idrottsevenemangen.
Denna pyramid måste beaktas på olika sätt.
Genom förbundens unika kompetens och den roll i fråga om uppbyggnad av det sociala och civila länk som idrottsförbunden kan utlova och ge samhället.
Det går naturligtvis genom den solidariska fördelningen av pengar i förbundspyramiden och också genom vad man kan kalla idrottens etik på idrottsevenemangens nivå.
Låt oss komma ihåg att det kan finnas en viss sammanblandning mellan dem som producerar evenemangen och dem som tävlar.
Jag tror att där måste också en ansträngning göras i uppbyggnaden av idrotten, vilket betänkandet av Mennea påminde oss om, så att sammanblandningen inte längre är möjlig mellan dem som producerar och dem som ger oss information, skådespel, underhållning, nöje och drömmar.
Vi har systemet och sedan har vi också individen.
Och vi har naturligtvis frågan om doping - ett hjärtligt tack till Zabell för det strålande betänkandet - rörande hälsa inom idrotten.
Vi har utbildning av idrottsmän.
Men vad händer vid tiden efter tävlingarna för individen?
Vi har påmints om att idrottsmän inte är en vara och att idrottsmannen inte är en egendom.
Han skall fritt röra sig i Europa, men han är inte en produkt utan en individ.
Vad händer tiden efter idrotten?
Beträffande dessa båda frågor, systemet liksom individen, begär man följande i betänkandena: en uppbyggnad av idrottens särdrag i Europa.
Frågan om tiden, evenemangskalendern samt kalendern för en idrottsman liv har förts fram i dessa båda betänkanden och jag tackar de båda föredragandena för att de har betonat att det finns ett liv före, under och efter idrotten och under ett helt år.
Ni förstår därför att vi i utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott begärde att idrotten skulle skrivas in i artikel 151 i fördraget så att dess särdrag skall erkännas och att vi inte måste söka efter en bit inom hälsa, en bit inom utbildning och en bit inom sysselsättning för att säkra idrottslivets särdrag.
