# ID: svediakorp-gov403935
# author: Zabell (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 763
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Doping är inget nytt problem.
Det har inte ens uppkommit detta århundrade utan har sina rötter i förra århundradet.
Faktum är att det första dödsfallet på grund av doping ägde rum år 1896, då en cyklist hade använt narkotika.
De första åtgärderna mot doping började dock inte vidtas förrän efter de olympiska spelen i Helsingfors år 1952; men det var under Tour de France 1998 som bägaren rann över och man på allvar började bekämpa problemet.
Faktum är att vi den här förmiddagen har fått veta att det är en fråga som prioriteras av det franska ordförandeskapet, rådet och även för kommissionen.
Vi måste analysera varför doping förekommer och varför den har ökat kraftigt på senare år.
Å ena sidan bör den överdrivna kommersialisering som idrotten lider av nämnas, liksom de fullbokade idrottsagendorna och ökade såväl fysiska som mentala krav på idrottsutövarna.
Tidigare var idrottens motto Pierre de Coubertins " huvudsaken är att man deltar ".
Nu verkar det snarare som att den första vinner, den andra förlorar och de övriga bara är deltagande.
Å andra sidan får vi inte glömma att man på senare tid har gjort allt fler analyser, många utanför tävlingarna, och det innebär givetvis också att fler dopingfall upptäcks.
Det är viktigt att skilja mellan två olika typer av doping: å ena sidan förekommer avsiktlig och planerad doping, det vill säga en grupp planerar vilka preparat idrottsutövaren bör ta och när de skall tas för att förbättra den fysiska prestationen.
Det är givetvis vanligare bland idrottsutövare med goda ekonomiska resurser.
Å andra sidan förekommer oavsiktlig doping som många gånger inte ens förbättrar idrottsutövarens fysiska prestationer.
Det är vanligare inom idrotter med dåliga resurser, och därför upptäcker allmänheten ofta inte vad som hänt.
Det är uppenbart att båda formerna måste bekämpas, även om det bör ske på helt olika sätt.
Att bekämpa den avsiktliga eller planerade dopingen är mycket svårare.
Det polisiära samarbetet spelar en mycket viktig roll, för vi får inte glömma att smugglingen av dopingpreparat omfattar 1000 miljoner euro per år.
Det är också viktigt att lyssna till idrottsutövaren vid upprättandet av idrottsagendorna eller planeringen av en tävling eller test: ibland kräver vi mer av dem än deras kroppar klarar av utan extern hjälp.
Doping måste i synnerhet bekämpas på global nivå.
Det är inget isolerat problem i en medlemsstat och därför är Europeiska unionens närvaro i den internationella antidopingbyrån helt oumbärlig.
Att bekämpa den oavsiktliga dopingen är mycket lättare.
Denna beror huvudsakligen på bristen på informationen bland idrottsutövarna och därför föreslås i betänkandet att farmaceutiska produkter skall märkas med fem olympiska bågar och ett trafikljus.
På det viset ser idrottsutövarna när de köper ett läkemedel tydligt det röda trafikljuset som påvisar risken för positiva resultat i en kontroll, eller grönt ljus som anger att ingen risk föreligger, eller gult ljus som visar att idrottsutövaren kan löpa en risk och bör kontakta sin läkare eller någon specialist som kan ge råd.
Det är mycket viktigt, för i dag finns det femton medlemsstater med femton olika förteckningar över förbjudna preparat och det kommersiella namnet kan variera från det ena landet till det andra.
Därför begär vi att Europeiska läkemedelsmyndigheten involveras.
Även om dopingsätten varierar får idrottsmännen samma behandling.
Så snart resultatet är positivt anses de vara skyldiga utan någon rätt att bevisa motsatsen och utan någon bedömning av huruvida dopingen var avsiktlig eller ej, som i andra situationer i livet.
Vi uppmanar Europeiska kommissionen att inom det femte ramprogrammet undersöka de olika dopingpreparaten och effekterna på idrottsutövarnas hälsa, metoderna för upptäckten av sådana och gränserna för kroppens egen produktion av naturliga hormoner.
Vad laboratorierna beträffar är det viktigt att de uppfyller vissa ISO-standarder vad gäller enhetligheten för insamling och analys av prover och att det även förekommer skydd och sekretess, såväl vid insamlingen som i handläggningen av ärendet, för att bevara idrottsutövarnas rätt till heder och integritet.
Slutligen vill jag säga något om sanktionerna.
När någon mer än idrottsutövaren är inblandad, som till exempel en klubb, en förening, ett förbund, en läkare, en tränare m.fl., bör även denna bli föremål för sanktioner, exakt de samma som idrottsutövaren, för vi får inte glömma att det alltid är idrottsutövarens aktiva liv som är det kortaste.
